Häfte B - Socialdemokraterna

åd som världsregering. Fortfarande är nationerna den lämpligaste nivån
för politiskt ansvarsutkrävande och styrning. Partistyrelsen tror inte heller
på genomförbarheten av idén att införa global beskattning. Globala skatter
måste i princip vara världsomspännande för att fungera, och även om
det politiska engagemanget har ökat finns inte förutsättningarna att
genomföra sådana skatter idag. Därmed inte sagt att inte världssamfundet
måste hitta sätt att gemensamt bekosta utvecklingsinsatser för att till
exempel utrota fattigdomen. Ett sådant sätt är att sätta starkare press på
länderna att uppfylla FN:s krav om 0,7% av BNI i bistånd, samt införa
rättvisare regler för handel.
Partistyrelsen föreslår kongressen besluta:
1) att bifalla motion B46:2-4 samt 8-9,
2) att avslå motion B46:6-7,
3) att anse motion B46:1 och 5 besvarad med hänvisning till partistyrelsens
utlåtande.
Motion B46
Lidingö arbetarekommun
Global demokrati på blandekonomins grund
Arbetarrörelsens stora uppdrag i vår tid är att globalisera demokratin. Vår historiska
erfarenhet säger oss att den demokrati som vilar på blandekonomins
grund är den allra bäst fungerande demokratin, det är den demokratin som…
• har den allra bästa förankringen bland medborgarna,
• bäst tillvaratar olika socialgruppers intressen,
• bäst främjar en långsiktig, ekologiskt hållbar ekonomisk tillväxt,
• bäst främjar den jämlikhet mellan kvinnor och män, mellan olika intressen,
kulturer, religioner, etniska grupper och nationaliteter som är förutsättningen
för en fredlig framtid för hela mänskligheten.
Blandekonomins främsta kännetecken är…
• att demokratin är överordnad den makt som grundar sig i ägandet av
kapital
• att det råder marknadsekonomi och maktbalans på arbetsmarknaden
mellan kapitalägare och lönearbetare
• att ett gemensamt, i huvudsak skattefinansierat, socialt system garanterar
medborgarnas välfärd och grundläggande behov som utbildning och
sjukvård
Blandekonomin har främst kommit att förknippas med ”den svenska modellen”
eller ”den nordiska modellen”. Det är naturligt eftersom blandekonomin
är som mest utvecklad i de nordiska länderna. Därför har svensk arbetarrörelse
ett särskilt ansvar för en vidareutveckling och en globalisering av demokratin
på blandekonomisk grund.
Samtidigt är begreppet ”den svenska modellen” också missvisande eftersom
blandekonomin som modell är universell och kan tillämpas i alla länder,
över hela världen och även på global nivå. Enklast uttryckt utgör blandekonomin
en kompromiss mellan de båda extrema ytterligheterna kapitalism och
65