Häfte B - Socialdemokraterna

Spekulationsekonomin. De globala koncernerna har, genom sin allt starkare
ställning, kunnat bygga upp enorma, likvida finansiella tillgångar som i ökande
utsträckning används för spekulation i valutor och aktier. Det innebär att
vi idag lever i en global spekulationsekonomi som saknar tidigare motstycke i
världshistorien. Spekulationer bidrar starkt till att upprätthålla stora och
växande ekonomiska klyftor mellan människor och hotar, gång på gång, att
utlösa globala ekonomiska kriser som allvarligt skadar den ekonomiska tillväxten,
den globala handeln och möjligheterna att rationellt utnyttja de stordriftsfördelar
och andra fördelar som en global ekonomi innebär.
Nationalstatens ekonomi urholkas. Det globala kapitalets starka
maktpositioner och snabba rörlighet innebär därtill växande svårigheter för de
enskilda nationalstaterna att upprätthålla full sysselsättning, effektivt beskatta
och fördela produktionens överskott på ett rättvist sätt, samt att finansiera
gemensamma nyttigheter som utbildning, sjukvård och pensioner – vilket är
demokratins främsta uppgift.
Det blir allt svårare för de enskilda nationalstaterna att finansiera sina
välfärdssystem och samtidigt upprätthålla balans mellan utgifter och inkomster.
Därför har flertalet nationalstater omfattande statsskulder och höga räntekostnader
som tvingar fram politiska beslut om en gradvis nedrustning av
välfärdssystemen samtidigt som de globala koncernerna har snabbt växande
överskott och finansiella tillgångar.
Även om villkoren för produktion – som utbildningsnivå, forskning,
skatter, löner och arbetsvillkor – skulle vara likvärdiga i två nationer så kan
globala koncerner spela ut den ena nationen mot den andra, genom att under
hot om att flytta investeringar pressa fram ännu bättre villkor i en av nationerna.
Utan en globalisering av demokratin står vi inför en ständig tävlan mot
ett socialt bottenläge i den ena nationalstaten efter den andra.
Den nationella demokratin försvagas. Maktbalansen har helt enkelt, på
ett avgörande sätt förskjutits från nationella demokratier, från nationellt
begränsade fackliga organisationer och företag, till den globala ekonomiska
elit som dominerar ägandet av de stora koncernerna. Den nationellt begränsade
demokrati, som bygger på blandekonomisk grund, börjar helt enkelt nå
vägs ände. Demokratin kan därför enbart överleva om den globaliseras.
Massmedia. Därtill kommer att ägarna bakom de globala koncernerna,
den globaliserade ekonomiska makteliten, också behärskar större delen av
världens massmedier med ett allt större inflytande över informations- och
kunskapsspridning, idé- och opinionsbildning och därmed över gällande
världsbild. Deras dominans över medierna bidrar till att enbart lyfta fram fördelarna
och dämpa kritiken mot avigsidorna med ekonomins globalisering.
Det är uppenbart att kraften i ekonomins globalisering underskattas i den allmänna
offentliga debatten och till och med inom den så kallade ”globaliseringskritiska
rörelsen”. Därmed underskattas också behovet av en globalisering
av demokratin.
Men demokrati kan bara byggas underifrån. Därför förutsätter demokratins
globalisering att demokrati också etableras i de enskilda nationalstater där
det fortfarande råder diktatur. I alla diktaturer finns det mindre eller större
grupper av människor som kämpar för en fredlig, demokratisk omvandling av
sina samhällen: fria, oberoende fackföreningar, religiöst, filosofiskt, existentiellt
motiverade grupper, etniska grupperingar och andra som behöver stöd
utifrån. Den allra viktigaste vägen mot demokrati är ett stöd till sådana rörelser
från arbetarrörelsen i demokratiska länder och en samverkan över nations-
67