Häfte B - Socialdemokraterna

100
Vidare ska Migrationsverket bland annat redovisa vilka kompetenshöjande
åtgärder som har vidtagits beträffande utredningar rörande barn.
Utlänningsnämnden ska redovisa hur integreringen av FN:s barnkonvention
fortgår i nämndens arbete. Utlänningsnämnden genomför också särskilda
utbildningssatsningar för sin personal om barnkonventionen.
Mottagandet av asylsökande är ett statligt ansvar. Mottagandet
genomförs av Migrationsverket i nära samarbete med kommuner, landsting
och organisationer. Partistyrelsen delar motionärens uppfattning om
att det är av stor vikt att det sker en bra samordning mellan kommun,
landsting och stat i mottagandet av asylsökande.
När det gäller sjukvård regleras frågan genom en förordning och ett
avtal mellan staten och Landstingsförbundet. Asylsökande barn erbjuds
därigenom samma vård som barn bosatta i Sverige. Det gäller även barn
som efter beslut om avvisning håller sig undan. Vad gäller hälso- och sjukvård
till asylsökande i övrigt ska landstingen erbjuda akut vård och vård
som inte kan anstå, mödrahälsovård, förlossningsvård et cetera. För närvarande
pågår en översyn av hälso- och sjukvården till asylsökande. En
proposition i frågan kommer att lämnas till riksdagen i höst.
Efter att Sverige undertecknade FN:s konvention om barns rättigheter
gjordes en översyn av hur bland annat Utlänningslagen förhöll sig till
konventionen. Med de ändringar som då gjordes, bedömdes att Utlänningslagen
stod i överensstämmelse med Barnkonventionen, även vad gäller
asylsökande och gömda barns rätt till skolgång.
Barn som inte har rätt att vistas i Sverige har inte heller någon lagstadgad
rätt till utbildning. Däremot finns det inget som hindrar att en
kommun tar emot och ger utbildning till en elev som inte räknas som
bosatt i Sverige, såväl i grundskolan som i gymnasieskolan.
Partistyrelsen anser att frågan om gömda barns rätt till skolgång visar
på ett svårt dilemma i flyktingpolitiken. Å ena sidan ska ett myndighetsbeslut
gälla, det vill säga i det här fallet att om man har fått ett avvisningsbeslut
ska man lämna landet. Å andra sidan måste hänsyn tas till barnets
utveckling och möjligheter att gå i skolan.
Regelverket som finns idag syftar till att hitta en lösning på det
dilemmat. Samtidigt innebär den ett problem eftersom den inte tillförsäkrar
alla gömda barn möjlighet att gå i skolan.
Enligt vad partistyrelsen har erfarit kommer regeringen att tillsätta
en arbetsgrupp för att se över frågan om gömda barns skolgång.
Våren 2004 rapporterades det om att det fanns flera barn i asylprocessen
med så kallat uppgivenhetssymptom, det vill säga apatiska barn.
Den socialdemokratiska regeringen tillsatte då en nationell samordnare
med uppgift att kartlägga och analysera förekomsten av barn med uppgivenhetssymtom,
utveckla förebyggande strategier samt utveckla rutiner för
samverkan mellan olika aktörer. Samtidigt tillsågs att det fanns ett så kallat
akutspår i asylprocessen så att ärenden med barn i riskzonen eller som
hade utvecklat uppgivenhetssymptom behandlas med förtur. Utlänningsnämnden
använder sig av förtroendeläkare och begär vid behov in läkarjournaler
för att kunna bedöma ärendena.
Vidare har regeringen givit Socialstyrelsen i uppdrag att utforma
rekommendationer och fördjupa kunskaperna när det gäller diagnostik för
barn med uppgivenhetssymtom.