Häfte B - Socialdemokraterna

Partistyrelsens utlåtande över motion B52 (nedrustning av försvaret)
Motionen B52:1-3 (enskild, Sollentuna arbetarekommun) föreslår att
man bör utreda hur Sveriges militära försvar kan avskaffas inom cirka 10
till 20 år, att utredningen särskilt behandlar hur alla försvarets anställda
ska få nya viktiga uppgifter för landet inom industri, skolor, åldringsvård
med mera samt att FMV:s kredit hos Riksgälden minskas med 2 miljarder
kronor per år.
Den samlade bedömningen från riksdag och regering är att det inte
finns något militärt hot mot Sverige inom den planeringsperiod som går
att överblicka, vilket är ungefär tio år. Däremot behöver vi ha kvar förmåga
och kunskap att försvara oss mot väpnade angrepp, eftersom ingen kan
vara säker på att det här läget kommer att bestå för all framtid. Därför ska
vi behålla ett militärt försvar som har potential att utvecklas för att möta
de hot som kan uppstå. Därför krävs satsningar på forskning och utveckling
inom försvaret.
Riksdagen har beslutat att Försvarsmakten i dagsläget ska fokusera
på att upprätthålla vår territoriella integritet och på att genomföra fredsfrämjande
internationella insatser. De internationella insatserna bidrar till
fred och utveckling i vår omvärld, och utgör en viktig del av vår utrikespolitik.
När det gäller försvarsutgifterna så har dessa successivt minskat
sedan nittiotalets mitt. Under den föregående försvarsbeslutsperioden
genomfördes en minskning av det militära försvarets ram med fyra miljarder
kronor per år. Under 2004 beslutade Riksdagen att försvarsanslaget
successivt ska minska med ytterligare tre miljarder per år.
Partistyrelsen föreslår kongressen besluta:
1) att avslå motion B52:1-3.
Motion B52
Sollentuna arbetarekommun – enskild
Nedrustning av försvaret
För första gången i människans historia lever vi nu i en tid då det inte förekommer
några krig mellan nationer, även om det finns några olösta internationella
konflikter med visst dödande och saknas fredsavtal i åtskilliga fall.
Sammantaget har dock traditionella krig lyckligtvis blivit mycket sällsynta
under det senaste decenniet. Det svenska försvaret är ändå fortfarande organiserat
i huvudsak för traditionella krig (invasionsförsvar) 15 år efter att Berlinmuren
fallit, Sovjetunionen kollapsat och det kalla kriget upphört. Även
från militärt håll sägs nu tydligt att inget militärt hot finns mot Sverige. Antalet
militära förband har minskat kraftigt och antalet värnpliktiga som kallas in
har sjunkit till en fjärdedel av vad som gällde för en generation sedan. Trots
detta kostar försvaret i stort sett lika många kronor som det alltid gjort.
Det är nu dags att se situationen klart: det finns inte längre något klassiskt
militärt hot mot Sverige. Hoten som finns är av helt andra slag, främst
miljön och socioekonomiska ojämlikheter mellan nord och syd som måste
lösas. Terrorismen framhålls ofta som det nya hotet, men om man räknar i
80