Häfte B - Socialdemokraterna

ningstiderna minskar. Målet att alla ska få besked inom sex månader förutses
att uppnås under 2005.
Samtidigt är det inte handläggningstiderna i sig som är det stora problemet
utan vistelsetiderna. I dag kan människor befinna sig i asylprocessen
under flera år. Det beror framförallt på att man kan lämna in en ny
ansökan efter ett avslagsbeslut. Ungefär hälften av alla som får ett avslagsbeslut
lämnar in minst en ny ansökan. Många lämnar in flera. Endast i en
liten del av fallen ändras besluten och då främst på grund av sjukintyg eller
av anknytning som uppstått under tiden i Sverige. Resultatet blir en otydlig
asylprocess utan tydligt slut, som drabbar dem som det sägs gynna. I
samband med att Utlänningsnämnden läggs ned och ersätts med en domstolsprocess
kommer därför systemet med ny ansökan att avskaffas.
Partistyrelsen föreslår kongressen besluta:
1) att avslå motionerna B60:2 och 4, B61:2, B63:1, B65:4,
B66:1 och 3, B68:1-2, B71:3, B72:1, B73:2 samt E290:8,
2) att anse motionerna B61:3, B62:1-2, B63:2, B64:1, B65:1-3 och 5,
B66:2, B67:1-4, B69, B70:1-2, B71:1-2, B72:2 samt B73:1, 3 och 4
besvarade med hänvisning till partistyrelsens utlåtande.
Motion B62
Torsby-Nordvärmlands arbetarekommun
Svensk asylpolitik
Den senaste tidens hantering av asylfrågorna genom Migrationsverket och
Utlänningsnämnden har väckt starka reaktioner bland befolkningen. Den
upplevs som onödigt hård och omänsklig på många håll.
Det var Sverige som under socialdemokratiskt styre formulerade en
human flyktingpolitik och blev förebildsland i Europa. Med åren har den
svenska flyktinglagstiftningen blivit allt strängare med bakgrund av politikernas
bedömning att vi inte hade råd att ta emot alla som sökte sig till vårt land.
Ändå tillhör vår lagstiftning de mer humana i världen eftersom den utöver
vad som stadgas i FN:s flyktingkonvention även ger möjlighet att tillämpa s.k.
humana skäl vid bedömningen av varje asylansökan.
Däremot har tillämpningen av lagstiftningen blivit allt kärvare. S.k.
humanitära skäl måste till synes vara extremt starka. Diskussionen om de apatiska
barnen talar sitt tydliga språk. Inga barn är enligt psykiatrisk och psykologisk
expertis i stånd att simulera apati. Och sedan ett par veckor vet ju även
den svenska befolkningen att apatiska barn inte är en specifik svensk företeelse.
För allmänheten är Migrationsverkets och Utlänningsnämndens bedömningar
i dessa fall inte förenliga med det faktum att Sverige som ett av de första
länderna undertecknat FNs Barnkonvention.
För befolkningen i allmänhet är det obegripligt varför familjer utvisas
från vårt land, där t ex flera personer i väntan på beslut har skaffat sig arbeten,
barnen börjat sin skolgång (och ofta talar bättre svenska än sitt modersmål),
och betalar skatt i Sverige, det vill säga inte faller allmänheten till last.
102