Häfte B - Socialdemokraterna
Häfte B - Socialdemokraterna
Häfte B - Socialdemokraterna
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
först hösten 2006. Varför ska medborgarna engagera sig i en diskussion om<br />
EU-grundlagen där deras synpunkter inte tillmäts betydelse<br />
Alla vet ju att fem partier i riksdagen redan sagt att de tänker rösta ja till<br />
konstitutionen.<br />
Riksdagsbeslutet om EU-konstitutionen bör skjutas upp till efter riksdagsvalet<br />
hösten 2006. Ett sådant uppskov garanterar att vi inför nästa val får<br />
en bred debatt om EU-konstitutionen och partierna tvingas att redovisa sina<br />
ståndpunkter inför väljarna. Min motivering är att vi måste bryta tendensen<br />
att behandla EU-frågorna som helt avskilda från inrikespolitiken.<br />
En nyvald riksdag som efter septembervalet 2006 godkänner EU-konstitutionen<br />
kan göra det med gott samvete. Den har då ett helt annat mandat<br />
än den riksdag som valdes 2002 och som aldrig behövt redovisa sina åsikter<br />
för väljarna.<br />
Så resonerar man som socialdemokrat. Anslutningen till det nya EUfördraget<br />
är en viktig fråga och viktiga frågor ska belysas i en valrörelse som<br />
ger väljarna möjlighet att komma till tals. Förfarandet har också den fördelen<br />
att det minskar risken för framtida svekdebatter om att konstitutionen kuppats<br />
igenom.<br />
Försöken att smussla undan grundlagsförslaget i god tid före valet 2006<br />
är oklokt. Dom som är kritiska till EU kommer få vatten på sin kvarn. Många<br />
väljare kommer att undra om det inte är något skumt med en konstitution<br />
som inte tål att diskuteras i en valrörelse.<br />
Mot bakgrund av ovan anförda föreslår jag:<br />
1) att frågan om den nya EU- konstitutionen tas upp i 2006 års valrörelse.<br />
Leif Andersson<br />
Jönköpings arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till partikongressen.<br />
Motion B40<br />
Oskarshamns arbetarekommun<br />
Folkbildning angående EUs nya grundlagsförslag<br />
Historiskt har ABF varit utförare av bl a politisk skolning av Socialdemokratiska<br />
Arbetarpartiets medlemmar. Det ställdes krav på de som kandiderade på<br />
valbar plats i fullmäktige, nämnder och styrelser. Detta har varit till gagn för<br />
partiet och samhället i övrigt. Numera är det sällsynt med sådanda studiecirklar<br />
vilket jag tycker är tragiskt både för partiet och ABF.<br />
Därför uppmanar jag socialdemokraterna lokalt, regionalt samt på riksplanet<br />
att satsa på en landsomfattande utbildning av EUs grundlag som skall<br />
ligga till grund för en folkomröstning.<br />
Min uppfattning är, om grundlagen är till nytta för befolkningen så finns<br />
det all anledning att gå ut med en folkbildningskampanj till hela befolkningen.<br />
Alternativet är att förslag på förbättringar eller förändringar av lagtexter<br />
kommer in till partiet. Detta innebär också att befolkningen känner sig mera<br />
delaktiga i utformningen av EUs grundlag.<br />
56