Häfte B - Socialdemokraterna

Motion B35
Karlskrona arbetarekommun – enskild
Folkomröstning om EU:s nya grundlag
I nio (9) länder genomför man folkomröstningar om EU:s nya grundlag. Det
svenska folket bör få samma chans.
Det är inte sant att det inte är några dramatiska förändringar som kommer
att ske.
De två grundläggande skälen till en folkomröstning är just att det kommer
att bli mycket allvarliga förändringar av vår politik och vårt folkstyre samt
att våra väljare och våra folkvalda därmed inte går i takt i EU-frågorna.
Sveriges grundlag utgår från att ”all offentlig makt utgår från folket”.
Om vi undertecknar konventet kommer detta inte att gälla längre. Genom att
vetorätten avskaffas på många områden (31 olika för att vara exakt) kan Sverige
påtvingas beslut som de svenska folkvalda inte vill ha. EU-lag sätts över
svensk lag, vilket innebär att domarna i EU-domstolen enligt grundlagen får
rätt att besluta att en lag som stiftas i Sveriges riksdag är olaglig. EU blir en
så kallad juridisk person vilket innebär att EU själv kan ingå avtal utan att
fråga de nationella parlamenten.
Om riksdagen antar EU-grundlagen innebär det att den lämnar ifrån sig
delar av sin makt och därmed det folks makt som den representerar.
EU kan genom förslaget själv ta beslut om att ge sig själv mer makt utan
att höra medlemmarna- det vill säga riksdagen (parlamentet) eller folket –
genom den så kallade flexibilitetsklausulen. I framtiden kan alltså EU tillskansa
sig hur mycket mer makt som helst i olika frågor bara regeringarna är
eniga.
De viktigaste förändringarna enligt vår mening mot tidigare fördrag är att:
– Vetorätten avskaffas på många områden
– EU blir en juridisk person
– EU-lag sätts över svensk lag
– EU får rätt att öka sina egna befogenheter
– De större ländernas makt ökar på de små ländernas bekostnad
– EU blir en militärallians
– Vi riskerar att tvingas in i EMU bakvägen
Väljare och valda går inte i takt i EU – frågorna. De allmänna valen handlar
mest om inrikespolitiska frågor och EU-frågorna kommer väldigt sällan upp
till en större debatt. Den representativa demokratin fungerar inte som den ska
i EU-frågor. Förtroendeklyftan mellan våra folkvalda och väljare i EU-frågor
visade sig senast i EMU-valet 2003, då 75 procent av riksdagsledamöterna sa
ja till EMU medan bara 42 procent av svenska folket röstade så. Dessutom stod
inte den nya grundlagen på dagordningen då riksdagsledamöterna valdes 2002.
Det blev således aldrig tillfälle för de svenska väljarna att diskutera frågan.
Det är därför rimligt att det svenska folket får tycka till vid valurnorna
om hur framtidens maktförhållanden mellan EU, vårt parlament och folket
ska vara.
Med hänsyn till ovanstående föreslår vi partikongressen att besluta
1) att det socialdemokratiska partiet medverkar till att Sverige genomför en
folkomröstning angående den nya EU-grundlagen med det snaraste.
52