omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

107denna hypotes jämförs i tabell 5 om det finns systematiska skillnader mellan hur ursprungs-och kontrollrättaren bedömer elever födda under årets sista kvartal. Så visarsig vara fallet: skillnaden uppgår till 0,015 standardavvikelser i genomsnitt och är starkare(0,039) för gymnasiet än för högstadiet (0,007). Storleken på denna skillnad i bedömningmellan tidigt och sent födda elever är alltså av samma storleksordning somskillnaderna mellan pojkar och flickor på gymnasiet.Rättningsnormerna på fristående och kommunala skolor kan skilja sig åt varför vi ävenundersöker om det finns systematiska skillnader mellan ursprungsbedömningarna ochde externa bedömningarna vid skolor med olika huvudmän. I tabell 5 finner vi också attså är fallet: de fristående skolorna sätter i genomsnitt 0,077 standardavvikelser högreprovbetyg relativt de externa bedömarna än de kommunala skolorna. Skillnaden i bedömningsnormermellan kommunala och fristående skolor finns både på gymnasie- ochpå högstadienivå. På högstadiet uppgår skillnaden till 0,09 standardavvikelser, vilketsett över alla högstadiets ämnen motsvarar knappt sex meritvärdespoäng. Skillnadenmotsvarar därmed större delen av de skillnader i betyg och nationella provresultat mellanfristående och kommunala skolor som andra studier funnit efter att hänsyn tagits tillelevernas sociala bakgrund (Vlachos, 2011). På gymnasiet är skillnaden mellan friståendeoch kommunala skolor mindre, 0,054 standardavvikelser. Resultaten överensstämmeri stort med föregående rapport, förutom att precisionen i skattningarna ärhögre.Överlag så verkar den interna provbedömningen vara relativt generös för elevgruppersom i genomsnitt presterar goda skolresultat. En relevant fråga är därför om fenomenetberor på att lärare tenderar vara extra generösa mot duktiga studenter. En duktig studentkommer med högre sannolikhet vara flicka, ha högutbildade föräldrar och inhemskbakgrund och vara född tidigt på året. Således kanske det inte existerar någon generösprovbedömning av dessa grupper utan endast av duktiga elever. I kolumn 4 i tabell 5inkluderar vi därför även en indikator om eleven hade högt meritvärde i årskurs nio