omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

122stiftelser). Båda grupperna fristående skolor sätter dock högre interna provbetygjämfört med den externa bedömningen än kommunala. För gymnasieskolor börskillnaden mellan olika bolagsformer tolkas med försiktighet då antalet friståendeskolor som inte drivs som aktiebolag på gymnasiet är litet.Avvikelsen mellan intern och extern provbedömning är inte signifikant relaterad tillandelen av en kommuns elever som går på fristående skolor. Detta kan tolkas somatt graden av konkurrens mellan skolorna inom en kommun inte är signifikant relateradtill hur generös provbedömningen i en kommun i genomsnitt är. Inte hellerfinner vi några systematiska samband mellan bedömningsskillnaderna och ett antalytterligare kommunkarakteristika, efter att hänsyn tagits till den provskrivande elevensegen bakgrund.För att få en bättre förståelse av de totala skillnaderna i provbedömning kan följandeexempel hämtade från regressionerna i tabellerna 5 och 6 vara illustrativa. En elev i årskurs9 som har utländsk bakgrund (0,028), utan högutbildade föräldrar (0,037) och somgår på en kommunal skola (0,09-0,17) 19 får i genomsnitt 0,16–0,24 standardavvikelserlägre provbetyg vid den interna bedömningen trots att proven enligt den externa bedömningenär likvärdiga. Detta motsvarar 10-14 meritvärdespoäng (max 320). Om elevengår på en fristående skola som inte drivs som aktiebolag uppgår den totala skillnadenenligt vissa specifikationer till så mycket som 0,4 standardavvikelser eller 24 meritvärdespoäng.Motsvarande räkneexempel för gymnasiet ger vid handen att skillnadenför pojkar (0,045), utan högutbildade föräldrar (0,037), födda sent på året (0,037), utanhögt meritvärde från grundskolan (0,084) och på kommunala skolor (0,054) totalt uppgårtill 0,26 standardavvikelser. Detta motsvarar ungefär 0,75 meritvärdespoäng (max20).19Intervallet 0,09-0,17 beror på om vi använde oviktade regressioner eller regressionersom ger samma vikt åt alla olika ämnen.