omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

89provbedömningar och analyserar även om konkurrenssituationen mellan skolor i enkommun påverkar avvikelserna mellan interna och externa bedömare. 3Våra huvudsakliga resultat är följande:Pojkar får lägre interna provbetyg än flickor jämfört med den externa bedömningenav deras prov. I årskurs 9 är dock effekten väldigt liten och inte statistiskt säkerhetsställd.Jämfört med den externa bedömningen får elever med utländsk bakgrund lägre internaprovbetyg än elever med svensk bakgrund. I gymnasiet är dock effekten väldigtliten och inte statistiskt säkerhetsställd. Jämfört med förra rapportens slutsatser,bekräftas resultaten från årskurs 9. Däremot är den positiva särbehandling av elevermed utländsk bakgrund på gymnasiet som vi fann i förra rapporten inte stabil. 4Elever vars båda föräldrar är högutbildade får högre provbetyg vid den interna bedömningenjämfört med den externa bedömningen. Detta mått är inte helt jämförbartmed förra rapporten. I föregående rapport definierades denna variabel endastutifrån moderns utbildning.Elever i gymnasiet som är födda tidigt på året (första kvartalet) får högre internaprovbetyg relativt den externa bedömningen jämfört med elever födda sent på året(sista kvartalet). I årskurs 9 är dock effekten mindre och inte statistiskt säkerhetsställd.3Graden av konkurrens mäts som i exempelvis Böhlmark och Lindahl (2012) med andelenav en kommuns elever som går på fristående skolor.4För datamängden 2011 finns precis som i Hinnerich m fl (2011) en tydlig diskrimineringseffektav elever med utländsk bakgrund i ämnet Svenska, när vi gör samma restriktionatt endast analysera elever i kommunala skolor.