12.07.2015 Views

omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

93nition på diskriminering i skolan inte är speciellt stor och att det finns stor osäkerhet påområdet, vilket gör denna rapport intressant även ur en forskningssynvinkel.Lavy (2008) var tidigt ute med att undersöka om pojkar var diskriminerade i <strong>prov</strong>bedömningenoch fann stöd för sådan diskriminering i det israeliska skolsystemet. I Sverigeföljdes denna studie av Hinnerich m fl (2011:b) som dock inte fann några systematiskaskillnader mellan hur pojkar och flickor bedömdes vid rättningen av <strong>nationella</strong><strong>prov</strong> i svenska på gymnasiet.I flertalet länder uppvisar elever med inhemsk bakgrund i regel bättre skolresultat änelever med utländsk bakgrund. Likartade mönster finns vad gäller elevernas etniskagrupptillhörighet; även om det finns viktiga undantag så tenderar elever från etniskamajoritetsgrupper att prestera bättre i skolan än elever som tillhör etniska minoritetsgrupper.6 De studier som undersökt huruvida eleverna med utländsk bakgrund ellersom tillhör etniska minoritetsgrupper finner också oftast att dessa elever bedöms hårdareän andra (se t ex Hinnerich m fl 2011:a, Sprietsma 2009 och Kiss 2011).Det är inte orimligt att elever som tillhör olika sociala klasser bedöms annorlunda när deskriver <strong>prov</strong> som bedöms internt jämfört med extern bedömning. Den enda studie somvi känner som undersöker denna fråga är Hanna och Linden (2012). De finner att studentersom tillhör högre kaster i Indien bedöms mer generöst än lågkastiga studenter.Det är emellertid oklart hur överförbara dessa resultat är till svenska förhållanden.Vi kommer även att undersöka om bedömningen av elever födda tidigt på året bedömsannorlunda än sent födda elever. Anledningen är att det sedan länge är välkänt att de6Se Dee (2004, 2005, 2007) för djupare analyser. Se OECD (2010) för betydelsen av utländskbakgrund för resultat på PISA-utvärderingen.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!