omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

112kommunala skolors rättning är stor samlas in. I sådana fall underskattas skillnadernamellan olika huvudmän i termer av meritvärdespoäng. Ett alternativt sätt att skattaskillnaderna är därför att ge samma vikt åt varje ämne, oavsett hur många elevprov somsamlats in.För att beräkna vikter som ger samma vikt åt alla ämnen summerar vi först det totalaantalet elevprov för 2010 respektive 2011 på gymnasiet respektive årskurs 9. Vi summerarsedan det totala antalet elevprov per ämne (separat för gymnasiet och årskurs 9) förrespektive år och räknar ut andelen elevprov för respektive ämne och år. Sedan viktar vivarje observation med inversen av denna andel. Observationerna för ämnen med enliten andel elevprov får därför större vikt medan det motsatta gäller för ämnen där ettstort antal prov samlats in. Sammantaget ges samma vikt åt varje ämne vilket vi anservara relevant då varje ämne väger lika tungt i elevernas slutbetyg. Resultaten från dennaövning redovisas i tabell 7.Tabell 7. Viktade regressioner(1) (2) (3)Alla Årskurs 9 GymnasietKommunal -0.130*** -0.172** -0.054**(0.045) (0.068) (0.027)Observationer 92,432 70,130 22,302R2 0.091 0.082 0.155Not: Förklaringsvariabler är indikatorvariabler för kön, födelsekvartal, utländsk bakgrund, föräldrarnasutbildningsbakgrund, delprov, kontrollbedömarens identitet, provår, om provet varitutsatt för dubbel omrättning och om provet är en del av speciell uppföljning av skola. Regressionernaär viktade med 1/(Andelen elevprov i respektive ämne, stadie och år). Robusta standardfel(klustrade per skola) inom parentes. *** anger signifikans på 1 % -nivån, ** på 5 % -nivån och *på 10 % -nivån.Skillnaderna mellan kommunala och fristående huvudmän ökar när alla ämnen gessamma vikt i analysen. Resultaten för gymnasiet ändras dock knappt alls vilket är attförvänta eftersom antalet elevprov inte skiljer sig särskilt mycket från ämne till ämne.