omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

110samtidigt med denna indikator. Särskilt tydligt är detta för lärarnas pedagogiska utbildning:punktestimatet för denna variabel minskar kraftigt i storlek och förlorar helt sinstatistiska signifikans när huvudmannaindikatorn inkluderas. Dessa mönster tyder påatt det är skillnaderna i huvudmannatyp som driver skillnaderna i bedömning, snarareän skillnaderna i vilken typ av lärare som anställs på skolor med olika huvudmän.För gymnasiet finns ett liknande mönster som för grundskolan, det vill säga att det finnsen indikation på att bedömningsavvikelserna vid skolor med högre lärartäthet i genomsnittär mindre än vid skolor med lägre lärartäthet. Däremot finns ingen indikation påatt avvikelserna är mindre vid gymnasieskolor med en högre andel lärare med pedagogiskhögskoleexamen.5.3 Huvudmannatyp och konkurrensResultaten ovan visar att avvikelsen mellan externa och interna bedömningar i genomsnittär mindre för kommunala än för fristående skolor. På högstadiet uppgår skillnadentill 0,09 standardavvikelser, vilket sett över alla högstadiets ämnen motsvarar cirka sexmeritvärdespoäng. På gymnasiet är skillnaden mellan fristående och kommunala skolormindre och uppgår till 0,054 standardavvikelser. I detta avsnitt diskuterar vi dessa resultatnågot djupare och adresserar vidare den relaterade frågan om konkurrens från friståendeskolor påverkar skillnaden mellan extern och intern provbedömning.Diskrepansen mellan de kommunala och fristående skolornas interna bedömningar ochde externa bedömningarna är inte lika stora för de olika delproven. Som kan ses i appendixA, tabell A1, är skillnaderna mellan fristående och kommunala gymnasieskolorsärskilt stora i svenska och engelsk skrivförmåga medan skillnaderna i matematik ochengelsk läs- och hörförståelse är små och inte statistiskt signifikanta. För högstadiet (tabellA2 och A3) är skillnaderna statistiskt signifikanta för delproven Matematik C,Svenska C samt i fyra av sex prov i naturvetenskap. För ytterligare fyra delprov är de