omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

109Antal elever -0.000 -0.000 -0.000 -0.000 -0.000 -0.000***(0.000) (0.000) (0.000) (0.000) (0.000) (0.000)Andel kvinnliga 0.001 0.001 0.001 0.000 0.000 0.001Lärare (0.001) (0.001) (0.001) (0.002) (0.001) (0.001)Kommuneffekter Nej Ja Nej Ja Nej JaObservationer 91,863 91,863 69,598 69,598 22,265 22,265Not: Alla individvariabler från tabell 5 inkluderade (pojke, utländsk härkomst, högutbildadeföräldrar, födelsekvartal). Robusta standardfel (klustrade per skola) inom parentes. *** angersignifikans på 1 % -nivån, ** på 5 % -nivån och * på 10 % -nivån.Som kan utläsas ur tabellen finns vissa indikationer på att bedömningsavvikelserna ärmindre på skolor där lärartätheten är högre och där andelen lärare med pedagogisk examenär högre. Dessa skillnader är inte helt stabila mellan de olika specifikationerna,men samtidigt inte av trivial storlek. För årskurs 9 finner vi ett punktestimat för lärartäthetenpå 0,017 och för andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen på -0,002. Samtidigtfinns det systematiska skillnader mellan fristående och kommunala skolor, både ilärartäthet och i andelen pedagogiskt utbildade lärare. I genomsnitt har fristående skolorknappt en mindre lärare per 100 elever än kommunala skolor och skillnaden i andelenpedagogiskt utbildade lärare uppgår till cirka 20 procentenheter (Skolverket, 2013).Detta skulle kunna betyda att ungefär halva bedömningsskillnaden mellan friståendeoch kommunala skolor kan hänföras till skillnader i lärartäthet och lärarnas pedagogiskautbildning. 16Frågan är dock hur detta ska tolkas: när en indikator för huruvida skolan är kommunaleller fristående inkluderas i en regression motsvarande den i kolumn (4) (se tabell A5) såär punktestimatet för huvudmannatyp bara marginellt lägre än motsvarande specifikationi tabell A4. Punktestimaten för lärartäthet och andelen pedagogiskt utbildade lärareblir dock mindre och förlorar mycket av sin statistiska signifikans när de inkluderas16Den totala skillnaden är ca 0,09 standardavvikelser. Av detta kan 20×0,002=0,04 hänförastill skillnader i andelen pedagogiskt utbildade lärare och 1×0,017=0,017 härföras tillskillnader i lärartäthet.