omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

120Vidare finner vi inte att skillnaderna mellan interna och externa provbedömningar ärstörre i kommuner där konkurrensen mellan skolorna kan förväntas vara stark. Inte hellerfinner vi några signifikanta skillnader mellan bedömningarna och ett antal andrakommunkarakteristika som kommunens inkomstnivå, utbildningsnivå och befolkningsstorlek,efter att hänsyn tagits till den provskrivande elevens egen bakgrund. Detta betyderinte att det inte finns bedömningsskillnader mellan olika kommuner utan att dessaskillnader inte verkar samvariera på något systematiskt sätt med de faktorer vi undersökt.6. Slutsatser och diskussionI denna rapport undersöker vi om det finns systematiska skillnader mellan de bedömningarsom interna och externa bedömare gör av elevernas resultat på nationella prov. Ianalysen använder vi oss av Skolinspektionens omrättade nationella prov från åren 2010och 2011. Precis som tidigare undersökningar finner vi att de externa bedömarna sätterlägre provbetyg än de interna. Avvikelserna mellan de interna och externa bedömningarnaskiljer sig dessutom mellan olika ämnen och provtyper vilket troligen beror på attutrymmet för individuella tolkningar av provsvaren skiljer sig från prov till prov. Vi gåräven vidare och undersöker om det finns andra systematiska skillnader vid bedömningenav de nationella proven och finner följande:Pojkar får lägre interna provbetyg än flickor jämfört med den externa bedömningenav deras prov. I årskurs 9 är dock effekten väldigt liten och inte statistiskt säkerställd.Jämfört med den externa bedömningen får elever med utländsk bakgrund lägre internaprovbetyg än elever med svensk bakgrund. I gymnasiet är dock effekten väldigtliten och inte statistiskt säkerhetsställd. Jämfört med förra rapportens slutsatser,bekräftas resultaten från årskurs 9. Däremot visar sig att den positiva särbehandling