omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

123I breda drag tyder resultaten i denna rapport på att elever som tillhör grupper vilka igenomsnitt uppvisar goda studieresultat i årskurs 9 och på gymnasiet får högre provbetygän elever som tillhör andra grupper, trots att de externa bedömarna anser provenvara likvärdiga. Detta torde även kunna leda till att samma grupper gynnas vid betygssättningenoch därmed vid antagningen till vidare studier.Nytt för denna rapport jämfört med den föregående är att vi analyserar skillnader mellanfristående skolor drivna som aktiebolag och i annan form. Den begränsade urvalsstorleken– främst för gymnasiet – gör att man bör tolka skillnaderna mellan olika bolagsformermed försiktighet. Resultaten tyder dock på att skillnaderna i intern provbedömningjämfört med de kommunala skolorna är särskilt stora bland de fristående skolorsom drivs inte drivs som aktiebolag. Vi har ingen möjlighet att här närmre analyseravad dessa skillnader beror på, men en möjlighet är att föräldrarinflytandet är större påskolor som drivs i annan bolagsform än som aktiebolag. Då föräldrar kan förväntas varaintresserade av att deras barn uppnår goda resultat på de nationella proven kan dettagöra att pressen på skolledning och lärare att rätta proven generöst är större på sådanaskolor än på aktiebolagsdrivna skolor. Skillnaderna är värda att analysera närmre.Som nämnts förefaller avvikelserna mellan de interna och externa bedömningarna attvara särskilt stora för de prov där tolkningsutrymmet är stort. För att uppnå ökad likvärdighetär ett möjligt alternativ till extern bedömning att utforma proven så att detindividuella tolkningsutrymmet minskar. Att utforma proven på sådant sätt skulle docksannolikt ytterligare minska samstämmigheten mellan läro- och kursplanernas mål ochden måluppfyllelse som proven faktiskt undersöker. Detta riskerar att leda till attundervisningen i huvudsak inriktas mot de av skolans mål som går att utvärdera med