omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

135Appendix B: MetodDen grundläggande idén för att upptäcka bedömarskillnader av ett prov sominte har med provets kvalité att göra, är att låta två personer bedöma sammaprov. Den ena bedömaren har kunskaper om eleven eller dess miljö utöverprovet i sig (kallad ursprungsbedömaren eller intern bedömare). Den andrabedömaren har endast information om provet sig (kallad kontrollbedömareneller extern bedömare). Det är naturligt att t.ex. kontrollbedömaren är mer konservativi sin bedömning överlag p.g.a. skillnaden i bedömningsmiljö och incitament.Om bedömningen däremot systematiskt skiljer sig åt beroende på någotsom är okänt för kontrollbedömaren, t.ex. klass eller ålder, så föreligger enpartiskhet eller bias i ursprungsbedömningen. Båda bedömarna har bedömtkvalitén på exakt samma prov, men den ursprungsbedömaren har även tagithänsyn till faktorer som inte systematiskt har med kvalitén på provet sig attgöra. För att undersöka förekomsten av sådan bias används en så kallad ”differencein difference”-ansats, en ansats som har använts inom diskrimineringsforskningenunder lång tid. 23För att renodla resonemanget om ursprungsbedömarens potentiella bias p. g. a.irrelevanta faktorer, givet ett provs kvalité så kan om ursprungsbedömaren (U)antas sätta ett provresultat på prov i enligt:ProvresultatiU Kvalité βX u .UiiiU(1)23Inom diskriminering på arbetsmarknad var Blank (1991) och Goldin ochRouse (2000) föregångare, följt av Bertrand och Mullainathan (2004). Först attanvända denna empiriska metod inom utbildning och diskriminering var Lavy(2008) för data från Israel följt av (Hinnerich m fl 2011a, 2011b) för den svenskaskolan.