omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

881. InledningExterna bedömare av nationella prov sätter i genomsnitt lägre provbetyg än interna. 1 Dåobjektiva provbetyg ej finns, är det svårt att utan vidare analys bedöma vilka provbetygsom är korrekta per se. Emellertid kan man med fördel studera systematiska gruppskillnadermellan de interna och externa bedömningarna. I vår förra rapport (Hinnerich ochVlachos 2012) fann vi att avvikelserna mellan den interna och externa bedömningenbland annat beror på elevens kön, utländsk bakgrund, social klass och när på året elevenär född. Exempelvis pekade resultaten på att elever födda sent på året i genomsnitt fårett lägre provbetyg av den interna bedömaren än andra elever, trots att den externa bedömarenanser proven vara likvärdiga. Vad det gäller de andra karaktäristiska fann viatt de också spelade roll för provresultatet, men att bilden inte var helt överensstämmandemellan årskurs 9 och gymnasiet. Vidare visade rapporten att fristående skolor igenomsnitt satte högre interna provbetyg relativt de externa än kommunala skolor.Denna uppföljningsrapport behandlar en ytterligare våg av data, nämligen de dragnaproven beskrivna i Skolinspektionen (2012). Således har vi i denna rapport tillgång tilltvå års dragningar 2010 och 2011, vilket gör vår statistiska analys mindre osäker. Vi analyserarendast årskurs 9 och gymnasiet. Till skillnad från omrättningen 2010 samlandesinte uppgifter om ursprungsrättarnas bakgrundskaraktäristika in för 2011, vilket gör attdessa inte kan analyseras i denna rapport. Vår förra rapport visade emellertid att flertaletsådana bakgrundskaraktäristika inte var relaterade till hur proven bedömdes. 2 Vidarefördjupar vi analysen kring avvikelsen mellan fristående och kommunala skolors1Skolinspektionen (2010, 2011, 2012).2Analysen i förra rapporten visade dock att avvikelserna mellan den interna och externabedömningen var mindre för prov som internbedömts av flera lärare.