118Tabell 11. Friskoleandel bland kommunens elever. Gymnasiet(1) (2) (4)Gymn Gymn GymnAndel friskoleelever -0.148* -0.105 -0.150(gymnasiet 2010) (0.079) (0.134) (0.136)Observationer 22,302 22,302 22,302R2 0.098 0.098 0.157Kommunkontroller Nej Ja JaViktad regression Nej Nej JaNot: Förklaringsvariabler är indikatorvariabler för kön, födelsekvartal, utländsk bakgrund, föräldrarnasutbildningsbakgrund, del<strong>prov</strong>, kontrollbedömarens identitet, <strong>prov</strong>år, om <strong>prov</strong>et varitutsatt för dubbel omrättning, om <strong>prov</strong>et är en del av speciell uppföljning av skola och om elevenhade meritvärde över 280 meritpoäng från grundskolan. I kolumn (2) och (3) ingår dessutomföljande variabler på kommunnivå: Förvärvsfrekvens, andel företagare, arbetslöshet, logaritmenav befolkningsstorleken, genomsnittligt betyg i kommunen år 1990, genomsnittlig inkomst avtjänst, transfereringar (sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetslöshetsersättning samtförsörjningsstöd) som andel av nettoinkomsten, andelen invånare i olika utbildningskategorier(högst grundskoleutbildning, gymnasial ytbildning och högskoleutbildning) samt andelen invånaremed utomnordisk respektive nordisk bakgrund. Samtliga kommunvariabler utom medelbetyg1990 avser år 2010. I kolumn (3) är regressionen viktad med 1/(Andelen elev<strong>prov</strong> i respektiveämne, stadie och år). Robusta standardfel (klustrade per kommun) inom parentes. *** anger signifikanspå 1 % -nivån, ** på 5 % -nivån och * på 10 % -nivån.Eftersom de fristående skolorna i genomsnitt gör generösare bedömningarna av elevernasprestationer än de kommunala skolorna kan detta resultat te sig märkligt. Även ominte konkurrensen i sig inte påverkar hur de <strong>nationella</strong> <strong>prov</strong>en bedöms så borde rentmekaniskt en högre andel fristående skolor leda fram till en genomsnittligt generösare<strong>prov</strong>bedömning inom en kommun. Så verkar emellertid inte vara fallet och resultatenovan tyder istället på att de kommunala skolorna i kommuner med en hög andel friskoleeleverär striktare i sin bedömning än kommunala skolor i andra kommuner. I vilkenutsträckning så är fallet och vilka orsakerna i så fall är ligger bortom utrymmet fördenna rapport att analysera.
119En ytterligare fråga är om skillnaderna mellan interna och externa bedömningarna ärsystematiskt relaterade till andra kommunkarakteristika än andelen elever som går påfriskolor. Denna fråga undersöks i tabell A8 i Appendix med avseende på kommunensgenomsnittliga inkomst, invånarnas utbildningsnivå, arbetslösheten i kommunen, nivånpå huspriserna och kommunens befolkningsstorlek, efter att hänsyn tagits till den <strong>prov</strong>skrivandeelevens egen bakgrund. Inte för någon av de undersökta variablerna föreliggerett statistiskt signifikant samband.5.4 Sammanfattning av resultatenVåra resultat visar att det spelar roll vilken grupp olika elever tillhör för hur stora avvikelsernamellan de interna och externa bedömningarna av de <strong>nationella</strong> <strong>prov</strong>en är.Dessa skillnader är överlag små- till medelstora. Huvudmannaskapet spelar större rollför hur de <strong>nationella</strong> <strong>prov</strong>resultaten bedöms och elever från fristående skolor erhåller igenomsnitt högre <strong>prov</strong>betyg än elever från kommunala skolor, trots att de externa bedömarnaanser <strong>prov</strong>en vara likvärdiga. Skillnaderna mellan kommunala och friståendeskolors bedömning är större bland fristående skolor som inte drivs i aktiebolagsform änbland aktiebolagsdrivna skolor. Bedömningsskillnaderna förefaller vidare vara någotmindre vid skolor med högre lärartäthet, vilket dock bara i liten utsträckning kan förklaraskillnaderna mellan kommunala och fristående huvudmän. Det finns även en visstendens för bedömningsskillnaderna att vara mindre vid skolor med en hög andel läraremed pedagogisk högskoleexamen, men detta samband är svagt och instabilt.Vad gäller elevens bakgrund finns det en tendens bland de interna bedömarna att, relativtde externa, sätta förhållandevis låga <strong>prov</strong>betyg på pojkar, elever med utländsk bakgrund,elever vars föräldrar saknar högre utbildning och elever som är födda sent pååret. Samtliga dessa grupper är sådana som tenderar att generellt uppvisa relativt svagastudieresultat. Dessa mönster är dock inte alltid helt likartade mellan högstadiet ochgymnasiet. Gymnasieelever med höga grundskolebetyg tenderar att få en generös intern<strong>prov</strong>bedömning relativt den externa bedömningen.
- Page 1 and 2:
Redovisning av regeringsuppdrag Dnr
- Page 3 and 4:
3Tabell 20: Årskurs 9 Svenska/sven
- Page 5 and 6:
5Tabell 59: Gymnasieskolan Matemati
- Page 7 and 8:
7ÅRSKURS 6 .......................
- Page 9 and 10:
9Bilaga 1 Resultat av omrättningen
- Page 11 and 12:
11Tabell 6: Årskurs 6 Svenska/Sven
- Page 13 and 14:
13Tabell 10: Årskurs 9 Engelska de
- Page 15 and 16:
15Tabell 15: Årskurs 9 Matematik a
- Page 17 and 18:
17-7 17 0 11 0 4 0-8 8 0 2 0 1 0-9
- Page 19 and 20:
19Årskurs 9 Svenska/svenska som an
- Page 21 and 22:
21Tabell 27: Årskurs 9 Fysik, delp
- Page 23 and 24:
23Tabell 31: Årskurs 9 Biologi, de
- Page 25 and 26:
25Tabell 35: Årskurs 9 Kemi, delpr
- Page 27 and 28:
27Kursprov gymnasieskolanGymnasiesk
- Page 29 and 30:
29Tabell 43: Gymnasieskolan Engelsk
- Page 31 and 32:
31Tabell 47: Gymnasieskolan Matemat
- Page 33 and 34:
33Gymnasieskolan Matematik 1b, del
- Page 35 and 36:
35Tabell 55: Gymnasieskolan Matemat
- Page 37 and 38:
37Tabell 59: Gymnasieskolan Matemat
- Page 39 and 40:
39Tabell 63: Gymnasieskolan Svenska
- Page 41 and 42:
41Tabell 67: Gymnasieskolan Svenska
- Page 43 and 44:
43Gröndalsskolan F-5 Nynäshamn 4
- Page 45 and 46:
45Lövångersskolan Skellefteå 2 3
- Page 47 and 48:
47Kågeskolan 6-9 Skellefteå 9 1 4
- Page 49 and 50:
49Tabell 71: Årskurs 9 Matematik d
- Page 51 and 52:
51Renforsskolan Vindeln 16 6 28 10
- Page 53 and 54:
53Tabell 72: Årskurs 9 Matematik d
- Page 55 and 56:
55Sankt ThomasSkolaLund 9 7 2 9 4 5
- Page 57 and 58:
57SvenskaTabell 73: Årskurs 9 Sven
- Page 59 and 60:
59Erikslundskolan Borås 32 1 26Fj
- Page 61 and 62:
61Kattegattgymnasiet Halmstad 13 15
- Page 63 and 64:
63Matematik 1a, 1b och 1cTabell 77:
- Page 65 and 66:
65Bergslagsskolan Karlskoga 2 1 71
- Page 67 and 68: 67Karlfeldtgymnasiet Avesta 2 0 84
- Page 69 and 70: 69Midgårdsskolan Umeå 19 1 67 27
- Page 71 and 72: 71Polhemskolan Lund 7 0 76 13 11 62
- Page 73 and 74: 73Sven Eriksonsgymnasiet Borås 4 5
- Page 75 and 76: 75NegativavvikelsePositivavvikelseI
- Page 77 and 78: 77Thorildsplans gymnasium Stockholm
- Page 79 and 80: 79Bilaga 3 DelprovsbeskrivningarÄm
- Page 81 and 82: 81Årskurs 9 Naturorienterande ämn
- Page 83 and 84: 83Bilaga 4 UrvalsspecifikationÅrsk
- Page 85 and 86: 85Översikt urvalSkolform Ämne Ant
- Page 87 and 88: 87Innehållsförteckning1. INLEDNIN
- Page 89 and 90: 89provbedömningar och analyserar
- Page 91 and 92: 91Detta torde även kunna leda till
- Page 93 and 94: 93nition på diskriminering i skola
- Page 95 and 96: 95ningen av nationella provresultat
- Page 97 and 98: 97I detta avsnitt redovisar vi besk
- Page 99 and 100: 99Mer förvånande är de relativt
- Page 101 and 102: 101Tabell 3. Beskrivande statistik
- Page 103 and 104: 103Tabell 4. Beskrivande statistik
- Page 105 and 106: 105Tabell 5. Systematiska skillnade
- Page 107 and 108: 107denna hypotes jämförs i tabell
- Page 109 and 110: 109Antal elever -0.000 -0.000 -0.00
- Page 111 and 112: 111skattade koefficienterna negativ
- Page 113 and 114: 113För årskurs 9 tyder dock resul
- Page 115 and 116: 115Ej aktiebolag: Antal elevprov 2,
- Page 117: 117Tabell 10. Friskoleandel bland k
- Page 121 and 122: 121av elever med utländsk bakgrund
- Page 123 and 124: 123I breda drag tyder resultaten i
- Page 125 and 126: 125Bertrand, M. och S. Mullainathan
- Page 127 and 128: 127SOU (2010), ”Flickor, pojkar,
- Page 129 and 130: 129Tabell A2: Regressionsresultat p
- Page 131 and 132: 131Tabell A4. Skol- och kommunfixa
- Page 133 and 134: 133I tabell A7 redovisas resultaten
- Page 135 and 136: 135Appendix B: MetodDen grundlägga
- Page 137 and 138: Provresultat Provresulta ,flicka, U
- Page 139 and 140: 139Bilaga 6 UppdragsbeskrivningUppd
- Page 141: En tredje omgång av central rättn