omrattning-nationella-prov-2013-resultatbilaga

90Fristående skolor sätter i genomsnitt högre provbetyg än de kommunala skolorna,relativt de externa bedömningarna. Denna skillnad föreligger både i gymnasiet och ihögstadiet. För högstadiet är avvikelsen i bedömning så stor att den kan förklara enbetydande del av det resultatförsprång som fristående skolor i andra undersökningaruppvisat gentemot kommunala skolor. Detta bekräftar slutsatsen från föregåenderapport.Avvikelserna mellan intern och extern bedömning är något lägre vid skolor medhögre lärartäthet, men detta kan inte förklara skillnaderna mellan kommunala ochfristående huvudmän. Vidare finns en viss tendens till mindre avvikelser vid skolordär en stor andel av lärarna har pedagogisk högskoleexamen. Sambandet är docksvagt och inte stabilt, vilket därför bekräftar resultatet från förra rapporten att lärarnasbehörighet inte verkar ha någon större betydelse för bedömningsavvikelserna.Avvikelsen mellan intern och extern bedömning är särskilt stort bland skolor sominte drivs i aktiebolagsform (exempelvis ideella och ekonomiska föreningar samtstiftelser). Båda grupperna fristående skolor sätter dock högre interna provbetygjämfört med den externa bedömningen än kommunala. Framförallt för gymnasieskolorbör skillnaden mellan olika bolagsformer tolkas med försiktighet då antalet friståendeskolor som inte drivs som aktiebolag på gymnasiet är litet.Avvikelsen mellan intern och extern provbedömning är inte signifikant relaterad tillandelen av en kommuns elever som går på fristående skolor. Detta kan tolkas somatt graden av konkurrens mellan skolorna inom en kommun inte är signifikant relateradtill hur generös provbedömningen i en kommun i genomsnitt är.I breda drag tyder dessa resultat på att elever som tillhör grupper som i allmänhet uppvisargoda studieresultat i årskurs 9 och på gymnasiet får högre provbetyg än eleversom tillhör andra grupper, trots att de externa bedömarna anser proven vara likvärdiga.