2005:06 Utvärdering av storskaliga system för ... - Avfall Sverige

DiskussionDet finns exempel på att bidragsfinansierade anläggningar har upprepat och upplevtsamma ”fel” som andra anläggningar redan lagt stora resurser på att lösa. I och med atttekniken ännu inte är fullt utvecklad får vi ett intryck av att bidraget i stor utsträckningkommit att fungerat som ett FoU stöd, men utan styrning och samordning.Vidare har vi i samband med utvärdering kunnat konstatera att det varit krångligtoch/eller mödosamt att reda ut vilka förväntade (miljö)effekter som de olika anläggningarnaförväntas uppfylla. Detta har sin orsak i att effekterna i LIP-ansökningarnainte angetts på ett enhetligt sätt, hur miljöeffekter beräknats framgår inte alltid.Det finns inte instruktioner/krav på hur uppnådda effekter ska redovisas. Krav på redovisningfinns överhuvudtaget inte utöver en uppskattning av hur de miljöeffektersom man själv angivit uppfyllts. Vi menar att det bör vara ett grundläggande krav attdet skall finnas en rapporteringsskyldighet när man erhåller finansiering från offentligamyndigheter. Det bör även övervägas om inte bidragsgivaren bör ha möjlighet attgöra oanmälda inspektioner/revisioner för att säkerställa hur medlen används.Det finns mycket som talar för att bidragssystem som fungerar stimulerande både iinvesteringsskedet och i driftskedet skulle ha bättre förutsättningar att resultera i ettstörre miljöekonomiskt värde. Flera anläggningsägare har en tydlig uppfattning om attLIP tillsammans med andra styrmedel haft avgörande betydelse för att projekten harkommit loss. Däremot är den hittills uppnådda ”miljönyttan” ännu förhållandevis liten.En slutsats är att bidraget forcerat fram byggandet av anläggningar, men att det saknatstillräckligt starka incitament för att få goda driftresultat. Flera svaranden menar attett prestationsbetingat driftstöd, exempelvis kopplat till mängden producerad mängdbiogas som ersätter fossilt bränsle eller faktisk mängd rötrest/kompost som användsinom jordbruket, skulle få en positiv påverkan på hela projektgenomförandet frånplaneringsfas till drift av färdig anläggning.4.5 Genomförandefrågor4.5.1 Tidplan för genomförandetGenomförandetiden räknat från att utrednings- och planeringsarbete påbörjades tills attanläggningarna togs i drift varierar för rötningsanläggningarna mellan 3-8 år och förkomposteringsanläggingarna mellan 1-6 år. Flera rötningsanläggningar var ännu inte ifull drift vid undersökningstillfället, varför tidsspannet kan antas var något större.4.5.2 Samverkan i projektgenomförandeSamtliga rötningsanläggningar uppger att den egna organisationen, eller dess föregångarehar deltagit i planeringsarbetet. Av dessa uppger 11 (av 15) att också övrigaintressenter deltagit. Rollfördelningen framgår emellertid dåligt av enkätsvaren. No-65