Stora gemensamhetsanläggningar - Fastighetsvetenskap - Lunds ...

Stora gemensamhetsanläggningarUtmärkande för dessa är att inte heller de är bildade enligt AL. De är till största delLGA-anläggningar från 1970-talet, och har delägarskaror mellan 100 och 1 000 delägarfastigheter.Detta gäller t ex Burlöv Karstorp ga:1 (655 st.), Trosa Sund ga:1 (197st.) och Örebro Mikael ga:5 (331 st.). För anläggningarna i Burlöv och Örebro gälldestadsplan vid inrättandet, för den i Trosa byggnadsplan. Även om det inte fanns någonbestämmelse motsvarande BS 28 § för gemensamhetsanläggningar i allmänhet,krävde det enskilda huvudmannaskapet att gemensamhetsanläggningar inrättades.Nya anläggningarDet kan tyckas märkligt att det inte bildats några riktigt stora anläggningar enligt AL,om den nu tillåter det. Regelverket i AL är i stort sett överfört från LGA och EVL.Det kan vara så att behovet av stora anläggningar hann fyllas innan EVL upphävdes1998. Behov torde emellertid uppkomma i nya exploateringsområden. Antingen ärkommuner och exploatörer idag mindre benägna att inrätta stora gemensamhetsanläggningar,eller så utförs exploatering i mindre områden. Jag tror förklaringenligger i det sistnämnda.Dagens detaljplaneinstrument är betydligt mer flexibelt än stadsplaner och byggnadsplaner.Förr upprättades en enda plan för ett samhälle, idag kan planområdet bestämmasväldigt fritt. Översiktsplanen har även en mer framträdande roll i dagens planering.Exploateringsområden som bebyggs etappvis detaljplaneläggs också etappvisoch skapar på så vis mer avgränsade grupper av fastigheter. Formatet med storkvartersplaneringför villabebyggelse används inte heller lika frekvent nuförtiden.Det finns däremot en grupp nya gemensamhetsanläggningar som är att betrakta somstora. De kännetecknas av att de har få delägarfastigheter, men de facto berör enmycket stor skara människor, till följd av att delägarna är föreningar, bolag och stiftelser.Stockholm Mårtensdal ga:1 och Malmö Hamnen ga:1 hör till denna kategori.De betjänar båda över 1 000 personer, trots att delägarantalet understiger 100.Bristfällig prövningI examensarbetet Olika anläggningars lämplighet som gemensamhetsanläggning frånLTH 2008 undersöktes bl. a huruvida tillräcklig hänsyn tas till AL 1 § vid anläggningsförrättningar.I sin granskning av 37 anläggningsbeslut (avseende gemensamhetsanläggningarför bad och tennisbana) fann författarna att samtliga saknade dokumenteradprövning av AL 1§. 89 Jag har liknande erfarenheter av anläggningsbeslut jagtagit del av, såväl inom ramen för detta arbete som tidigare.I flera av fallen var en prövning av väsentlighetsvillkoret redovisad, vilket skullekunna vara skälet bakom utelämnad prövning av AL 1 §. I andra fall har säkert enprövning av AL 1 § gjorts trots att den inte dokumenterats. Det kan dock inte accepterasatt ett anläggningsbeslut saknar en uppgift om att anläggningen är av stadigvarandebetydelse. I flera av fallen angavs som enda skäl för beslutet att överenskommelseträffats. En överenskommelse skapar dock inte stadigvarande betydelse.89 Gunnarsson, J., Hallgren, K. (2008) s. 77117