Stora gemensamhetsanläggningar - Fastighetsvetenskap - Lunds ...

Stora gemensamhetsanläggningarHar du i ditt arbete stött på gemensamhetsanläggningar som du tycker är för stora?Vilka typer av anläggningar var det?Lind tar upp ett mycket stort radhusområde som exempel. Det har flera delanläggningarunder en större paraplyförvaltning, inrättad enligt tidigare lagstiftning. Dehandhar skötsel av vägar och parkeringar men även paraboler, pool, garage mm.Johansson har jobbat mycket med Bo01-området i Västra Hamnen i Malmö och tarupp gemensamhetsanläggningarna där som problematiska. Det är främst kompliceradedagvattensystem med pumpar, som samfällighetsföreningen inte klarar av attsköta.Det inrättas inte stora gemensamhetsanläggningar i Lund sedan många år, enligt deMaré. Linse tar upp en gammal vägförening och säger att det uppstår komplikationernär många delägare ska fatta beslut. I denna förening råder oenighet. Vi diskuteradeäven en anläggning för kabel-tv i Staffanstorp som de haft egna erfarenheter av.Denna anläggning hade 300-400 delägare och lantmätaren hade stora problem med atthålla sammanträde i förrättningen.I vilken grad använder din kommun detaljplaner med enskilt huvudmannaskap? Ärdet vanligt eller ovanligt? Tvingar kommunen då fram gemensamhetsanläggningmed planbestämmelserna? Ansöker kommunen själv om bildande?Tyresö använder alltid kommunalt huvudmannaskap enligt Lind; vid tätare exploateringkan gemensamhetsanläggningar anordnas på kvartersmark. Johansson vet inteom enskilt huvudmannaskap används i Malmö, men han kan inte erinra sig att kommunenanvänt fastighetsplan för att styra inrättandet av gemensamhetsanläggningar.de Maré kan endast påminna sig två exempel från sina 24 år i Lund. Det ena ärDalbacka, ett sommarstugeområde. När det området planlades valdes enskilt huvudmannaskap.Politiken styrde. Anledningarna var att det var sommarstugor, att områdetlåg utanför Ringvägen och att det var svårt att få kommunal standard på anläggningarna.Det andra fallet är Torna-Hällestad där nya vägar ansluts till en befintlig vägförening.Annars är enskilt huvudmannaskap mycket ovanligt. Det kommer sällanförslag på enskilt huvudmannaskap i planprocessen och det finns inget politiskt tryckefter det. Enligt de Maré finns det en fin tradition i Lund att kommunen är beredd attta på sig allmänna platser.Wirf har tidigare jobbat i Helsingborg och påpekar att läget är värre där; bl. a tar hanupp ett exempel där kommunen planlade ett torg med enskilt huvudmannaskap iRydebäck. Detta har kommunen senare ångrat och nu fått planlägga med kommunalthuvudmannaskap.75