Stora gemensamhetsanläggningar - Fastighetsvetenskap - Lunds ...

8.5.4 Var ska gränsen dras?Stora gemensamhetsanläggningarDe flesta av de anläggningar jag undersökt har fungerat bra. Några av dem vill överhuvudtagetinte se ett kommunalt övertagande, ingen önskar det obetingat. Det berorpå hur det sker. Skulle det medföra högre kostnader eller andra försämringar är detinte ett gångbart alternativ. För rättvisans skull bör dock kommuner generellt strävaefter att lösa in och upphäva stora vägföreningar, men det bör givetvis inte genomförasmot föreningarnas vilja.Anläggningar av kommunalteknisk natur ska enligt min mening också skötas avkommunen. Kommunen har större kompetens i svåra tekniska frågor och har redan enapparat för att sköta sådana anläggningar i de flesta fall. Det finns exempel på anläggningardär kommunen har en övervägande andelsmajoritet, anläggningar därkommunen tagit över skötseln eftersom de enskilda inte klarar av den, och anläggningardär kommunen ger bidrag för en övervägande del av kostnaderna. Då vore detgenerellt bättre om kommunen tog över anläggningen. Samfällighetsföreningar skainte agera underentreprenörer till kommunen.Sammanfattningsvis anser jag att det allmänna generellt bör sköta en anläggning omallmänheten ska ha tillgång till anläggningen,liknande anläggningar sköts av det allmänna,föreningen finansieras av bidrag till så stor del att den lyder under LOU,anläggningen är för svår för enskilda att sköta utan entreprenörer,anläggningen omfattas av säkerhetsföreskrifter eller kräver certifikat, elleranläggningen medför en risk för ansvar mot tredje man.Dessa generella ståndpunkter konkretiseras i tabell 20, i vilken jag presenterar deanläggningstyper jag undersökt med riktlinjer om vilka som ska vara allmänna ochvilka som ska vara gemensamhetsanläggningar.134