Stora gemensamhetsanläggningar - Fastighetsvetenskap - Lunds ...

Stora gemensamhetsanläggningarSom jag ser det måste det finnas en närhet till anläggningen. Om en fastighet heltsaknar geografisk koppling till anläggningen kan den inte vara av stadigvarande betydelse.Detta är exempelvis fallet med vindkraftsanläggningar där fastigheter flera milbort är anslutna. Vidare anser jag att grupper av fastigheter som är geografisktåtskilda och saknar samband inte bör vara delägare i samma anläggning, trots attanläggningarna är snarlika och kanske även sammanhängande. Detta kan avse storavägföreningar liksom skilda enheter inom s.k. storkvarter.Förvaltningen måste också bli praktiskt möjlig. Delägarna ska inte vara så utspriddaatt de inte känner samhörighet med varandra eller anknytning till anläggningen. Inteheller ska de vara så många att de förlorar känslan av att kunna vara med och påverka.Samfällighetsföreningen ska vara en demokratisk församling. Det måste finnas realistiskaförutsättningar för alla delägare att samlas åtminstone till en årlig stämma.Finns anledning att tro att förvaltningen kommer att bli problematisk redan vid förrättningenmåste möjligheterna till annan förvaltning eller uppdelning i flera gemensamhetsanläggningarövervägas.8.4 Finns det ändamål som är för komplicerade för att vara lämpligasom gemensamhetsanläggning?LMV och Planverket uttryckte klart och tydligt i sin PM 90 att en gemensamhetsanläggningska vara enkel att sköta även för icke-fackmän för att vara lämplig. Fleraav de intervjuade framhåller också att lekmän inte klarar av att sköta tekniskt kompliceradeanläggningar, och är av åsikten att en gemensamhetsanläggning ska kunnaförvaltas av lekmän. Lunds kommun anger i sina riktlinjer attEndast sådana anläggningar som inte medför ett alltför betungande ansvarför skötsel och drift för de boende och krav på kvalificerade fackkunskaperskall vara gemensamma. 91Vilka ändamål som är att anse som för komplicerade är svårt att avgöra. De intervjuadehar gett förslag på ett antal olika, men de är inte eniga. Jag har själv föreslagitandra. Dessa utgör endast ett fåtal av alla de ändamål som är tänkbara. Att säga vilkaändamål som är komplicerade framstår alltså som svårt nog. Dessutom behöver kompliceratändamål inte obetingat medföra att anläggningen är olämplig som gemensamhetsanläggning.En okomplicerad ståndpunkt vore att så fort en anläggningfordrar extern kompetens är den olämplig som gemensamhetsanläggning. Frågan äremellertid något mer nyanserad.Några av de intervjuade menar att lämpligheten beror på delägarna. Jag vill snararehävda att lämpligheten kan bero på delägarfastigheterna. Avgörande för bedömningenom delägarna kan sköta anläggningen är vilken kompetens som kan förväntasav den typiske ägaren av respektive delägarfastighet. Gemensamhetsanläggningar90 Lantmäteriet, Planverket (1985)91 Lunds kommun (1990) s. 24125