Stora gemensamhetsanläggningar - Fastighetsvetenskap - Lunds ...

Stora gemensamhetsanläggningargemensamhetsanläggning, exempelvis vägar. I en vattenledning är det betydligtsvårare. När det gäller exempelvis fjärrvärme och dricksvatten blir det katastrof omanläggningen inte fungerar.Jag påpekade för de Maré m fl. att riktlinjerna innehåller förslag från de kommunalabolagen att ta över drift och underhåll mot en avgift. De svarade att Lunds Energi görså än idag. Lunds Energi [ansvariga för näten för el, bredband, fjärrvärme och gasinom Lunds kommun] erbjuder tjänster ända in i radiatorn. Det borde även VA-SYD[ansvariga för va] göra, tycker de. Frågan uppkommer då vilka vinster som egentligenfinns med gemensamhetsanläggningen, om det bara formellt är äganderätten somligger hos de enskilda.Det diskuteras nya sopsugsanläggningar i Lund, bl. a på Sockerbruksområdet och iBrunnshög. Kommunen har aktivt valt att inte ha dem som gemensamhetsanläggningar.Det skulle inte fungera, enligt de Maré. Renhållningsverket är tänkt somhuvudman för dessa anläggningar. de Maré anser för övrigt att mobila sopsugssystemvållar problem. Sopsugar ska dimensioneras ordentligt i en fast anläggning.Slutligen kom vi fram till att ändamålets lämplighet beror av vilka typer av fastighetersom ansluts. Det fungerar ofta bra med ett litet antal bostadsrättsföreningar, men ”fribyggare”är ett elände att ansluta till gemensamhetsanläggningar, enligt de Maré.Bengtsson påpekar att folk i egnahem och bostadsrätter behandlas olika i planeringen.Det är vanligt att många flerbostadshus ligger på en och samma fastighet, och då fårfastighetsägarna givetvis bekosta interna vägar och anläggningar själva.Finns det andra ändamål som du tycker att LM inte ska inrätta som gemensamhetsanläggning?Finns det ändamål som det allmänna alltid bör sköta?Lind menar att det beror på avgränsningen mot omgivningen och hur nyttjandet frånallmänheten ser ut utöver delägarna. Lind framhåller att det är naturligt att kommunenförespråkar lösningar med gemensamhetsanläggningar i många fall, eftersom de haront om pengar. Det råder en brist på alternativ.de Maré är skeptisk till om dagvattenavledning ska inrättas som gemensamhetsanläggningar.Han tar upp ett exempel från Lund där dagvattenavledningen sker påsamfälld mark mellan bostadstomter och sedan leds ut från området mellan tomternatill en uppsamlingspunkt där kommunala ledningar tar över vattnet. Felsökning ärsvårt och det är svårt med kostnadsfördelningen. Avledningen borde enligt honom halagts på parkmark.Både med Lind och Johansson diskuterade jag möjligheten att ansluta kommunen tillen gemensamhetsanläggning i egenskap av kommun, och inte som fastighetsägare.Båda anser att det vore fördelaktigt om detta vore möjligt. de Maré anser däremot inteatt detta skulle vara en bra lösning. Det skulle bädda för konflikter och förväntningarsom ingen är betjänt av, menar han.79