Stora gemensamhetsanläggningar - Fastighetsvetenskap - Lunds ...

Stora gemensamhetsanläggningarRiktlinjer leder till en konsekvent behandling av frågan, så att inte kommuninvånarnablir orättvist behandlade. Vidare kan och bör kommunen i planprocessen ständigt hariktlinjerna i ryggen och hänvisa till dessa. Ställningstagandena i Lunds riktlinjer ärfortfarande bra, men få känner till dem. Det finns ingen större vits med riktlinjer omde inte är kända. De ska heller inte bara vara kända av tjänstemän, utan de måstekommuniceras till allmänheten.Under arbetet med att ta fram riktlinjerna framförde fastighetsköpare att de fått alltförlite information, såväl från säljare som från kommunen. Dessutom ansåg de sig hamycket litet inflytande i plangenomförandet. 93 Flera av de jag intervjuat uppger ocksåatt folk i mycket liten utsträckning inser vad gemensamhetsanläggning innebär. Allmänttillgängliga och refererade riktlinjer skulle här vara till god hjälp.Det finns här ett tydligt problem i att byggherrar går med på att vara delägare, närfastigheterna sedan ska styckas och säljas. Ska enskilda ingå i en gemensamhetsanläggningmåste de få all den information som krävs för att inse vad anläggningeninnebär och dess förtjänster. Informationen måste finnas vid fastighetsköpet, i planprocessenoch i förrättningen. Därvid har byggherrar och exploatörer, kommuner ochLM alla ett ansvar.En förbättring som skett i detta avseende är att fastighetsmäklarlagen (2011:666)genomgått en revision, och numera innehåller en skyldighet för mäklaren att upplysaom objektets andel i gemensamhetsanläggningar och vad detta innebär.8.5.3 Gemensamhetsanläggningar i detaljplanEnskilt huvudmannaskapNär kan en kommun egentligen avsäga sig huvudmannaskapet? I PBL står det attkommunen ska vara huvudman om inte särskilda skäl föranleder annat, och den bestämmelsenlever kvar sedan ÄPBL. Begreppet är oklart, och dess användningolycklig.När förarbetena läses låter villkoret inte alls lika strängt längre. Någon definition avsärskilda skäl finns inte uppställd, men syftet var att kommunen skulle kunna avsägasig ansvaret i de fall där den tidigare använt byggnadsplan. Byggnadsplaner har intekunnat upprättas sedan 1987. Planförfattare idag känner förhoppningsvis till regelverketoch syftet bakom byggnadsplanen, men att de känner till att den ska spela roll ibedömningen av särskilda skäl är mer tveksamt. Ytterligare ett problem är att byggnadsplanenanvändes alltför frikostigt, vilket i sig har gett upphov till många storagemensamhetsanläggningar. Denna syn delar också Didón et al.93 Lunds kommun (1990) s. 10132