13.07.2015 Views

Stora gemensamhetsanläggningar - Fastighetsvetenskap - Lunds ...

Stora gemensamhetsanläggningar - Fastighetsvetenskap - Lunds ...

Stora gemensamhetsanläggningar - Fastighetsvetenskap - Lunds ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Stora</strong> gemensamhetsanläggningarI förarbetena till AL argumenteras det för stora anläggningar, eftersom de är enklareatt finansiera när kostnaden slås ut på flera. Diskussionen avsåg vägbyggnad, mentorde gälla även andra ändamål som är kostsamma att utföra. Därför bör gemensamhetsanläggningarinte inkludera för få fastigheter, eftersom kostnaden då kan bliorimligt hög för de enskilda fastighetsägarna.8.3.4 Kan en gemensamhetsanläggning bli för stor?De flesta jag intervjuat säger att de stött på för stora anläggningar, främst vägföreningarmen även storkvartersanläggningar. Henrik af Klinteberg menar att även vindkraftverksanläggningarnaofta är för stora eftersom delägarkretsen är så spridd. Anläggningarnakan vara för stora för att de har för många delägare eller för att de ärutspridda över ett för stort område. Komplexiteten sätter också en gräns, åtminstoneenligt Hans Rosén. Från deras svar står det klart att det finns anläggningar som fungerardåligt pga. sin storlek.Det verkar däremot inte finnas något tydligt samband mellan storlek och problematiskförvaltning. Flera av de intervjuade uppger att det finns stora föreningar som fungeraralldeles utmärkt. Så har också varit fallet med några av de anläggningar jagundersökt. Ofta har styrelsen dock lämnat den lokala förankringen i stora föreningar.Styrelsen sköter verksamheten som ett litet företag och kräver medlemmarna påpengar. Den skickar plikttroget ut kallelse till stämman med tillhörande information,men kommunicerar inte med de enskilda medlemmarna. De enskilda medlemmarnabryr sig inte heller. Schärdin menade att förvaltningens kvalitet berodde på vilket stödstyrelsen har från stämman. Detta stöd är emellertid ofta bara passivt. Såväl lantmätarnassom föreningsrepresentanternas erfarenheter visar att den demokratiskaförankringen är svag. Det kan förvisso tolkas som ett tyst stöd, men klart är att engagemangetpå många håll är lågt.Hur förvaltningen fungerar beror därför helt och hållet på hur kompetent och engageradstyrelsen är. I en stor förening står hela organisationen och faller med den. Det ärockså Krister Lindgrens åsikt. Han sade att en bra förvaltning är en funktion av attföreningen får en bra (första) styrelse som sitter kvar i många år.De föreningar jag har undersökt verkar överlag fungera bra. Jag har valt dem utifrånstorlekskriterier utan någon förutfattad mening om hur de verkligen fungerade. Är deten slump att de fungerar så bra? Är de representativa för stora gemensamhetsanläggningari allmänhet? En sak att ha i åtanke är att de alla är gamla anläggningar som harfungerat länge. De gamla anläggningar som finns kvar är givetvis de som fungerarnågorlunda tillfredsställande. Hade funktionen fallerat eller behovet upphört hade deförmodligen varit upphävda redan. Upphävda anläggningar har inte ingått i min undersökning.Sammanfattningsvis står det klart att gemensamhetsanläggningar kan bli för stora,men storleken är ingalunda avgörande för anläggningens funktion; det är vilka som äranslutna. Det är delägarna och anläggningsbeslutets förankring hos dem som är denavgörande frågan. Delägarna måste känna att anläggningen är av betydelse för just123

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!