Stora gemensamhetsanläggningar - Fastighetsvetenskap - Lunds ...

Stora gemensamhetsanläggningarcentrumkomplex som en serie gemensamhetsanläggningar. Där är delägarna idelkommersiella fastigheter, med bolag med vd och marknadschefer i ryggen.Vilka problem uppkommer när antalet delägare och/eller områdets storlek ökar?Arvidsson säger att föreningen blir som en stat i staten. Det pågår översyn i flerakommuner om det rättvisa i att till synes likadana villaområden har olika huvudmän.Bl a Bromölla och Höganäs utreder frågan. Sölvesborg och Karlshamn har eller harhaft egna vägavdelningar och skött alla vägar på landet, även utom plan. Sammakommunalskatt och dessutom ansvar för egna gator är inte rättvist.Kjäll menar att fördelen med närdemokrati i förvaltningen minskar med storleken.Schärdin säger att det kan bli ”kulturkrockar” i förening som plötsligt växer, men attdetta är av övergående natur.Rosén säger att stora organisationer ställer stora krav på styrelsen som hela tiden skallajourhålla medlemmar, andelstal etc. Den skall dessutom vara kunnig inom mångaområden som rör det den skall förvalta, exempelvis vägteknik, fastighetsjuridik,ekonomi och upphandling. Det sker ständiga förändringar av olika slag i storaförvaltningar. Den måste också bevaka kommunens planläggning som kan beröraanläggningen med olika följder för föreningen.Lindgren anför i princip detsamma som ovan under frågan om vägföreningar. Avståndetmellan styrelsen och enskilda fastighetsägare, liksom mellan olika delar ianläggningen ökar. Utrymmet för petimätrar att agera liksom konsekvenserna av dettablir större i stora föreningar.Bäckström ser frågan ur ett förrättningsperspektiv. Förfarandet med kallelser ochutskick kan bli ohållbart. Kontrollen att rätt personer skriver på kan ta på tok förmycket tid. Ju fler delägare, desto fler synpunkter och åsikter kan inkomma till förrättningslantmätaren.Även af Klinteberg har förrättningsperspektivet. Förrättningarnablir dyrare, även vid mindre och lokala ändringar. Dessutom uppstår praktiska problemi föreningsförvaltningen. Även Stenroth uppger att det tar lång tid att kallamånga delägare.Vilka fördelar ser du med att lägga anläggningar på enskilda fastighetsägare jämförtmed kommunen?Både Arvidsson och Kjäll framför att beslutsvägarna blir snabbare i en förening.Arvidsson tillägger att det skapas en ”vi-känsla”, åtminstone i de föreningar där detfungerar. Även af Klinteberg tror att det kan skapa lokalt engagemang.De enskilda får bättre möjligheter att påverka till vilken standard anläggningen skautföras. Det menar både Kjäll och Rosén. Även underhållet och kostnaderna kan depåverka i högre grad säger Rosén, men tillägger att detta förhållande i första hand skavara aktuellt på kvartersmark och när det gäller vägar i homogena områden med67