Stensuggorna i Storvretabygden - ett spännande kulturstensarv. Sven-Inge Windahl, 2018

Stensuggan som blev vår helgedom
(på bergshöjd vid Norrbo) Avsnitt 28
Vi ägde under en tid - min fru och jag - en vacker stenplats, som vi ofta besökte. Nåja, vi ägde den
inte. Det bara kändes så. Vi gick ofta hit och småpratade med det vackra blockarrangemanget här på
ett högt berg i Norrbotrakten. Den vackra stensuggan stod direkt på bergytan och omgavs på
baksidan av en liten blockkrans av småkultingar. Blockarrangemanget omgav sig med en alldeles
speciell - nästan sakral - stämning. Utan att vara särskilt religiösa av oss hade vi börjat kalla
stenplatsen för ”helgedomen” . Vi kom som sagt ofta hit för att småsprata med stensuggan, beundra
den vackra naturen, dricka en kopp kaffe - och för att samla krafter. Men vi ägde inte stensuggan och
de små blockkultingarna här på berget. Det blev vi sannerligen varse! En dag var hela den
arrangerade stenplatsen borta. Det blir på något sätt särskilt olyckligt när stenar försvinner. De ska ju
alltid finnas där och ge stabilitet och kontinuitet åt våra liv. Det kändes som om hela tillvaron började
svaja en aning när stensuggan tvingades lämna in.
Jag vet inte hur länge stensuggan med sina kultingar stått här uppe på berget. Men människor har
säkert bott i området sedan sen stenålder. Så kanske har blockarrangemanget skyltat för en boplats
och/eller kultplats för drygt 4000 år sedan. Men nu har stensuggan definitivt tagit ner skylten. Nu
ska det på nytt - efter dryga 4000 år - växa upp nya bostäder här. Det är svårt att förstå hur
bostadsplanerare och landskapsarkitekter tänker. Och varför har inte en och annan fackarkeolog lagt
sig i saken? Det skulle ju egentligen ha varit så enkelt att bevara den troligen urgamla stenplatsen.
Det hade ju varit så lätt att låta stensuggan ha fått stå kvar och utgöra en länk mellan dåtidens och
nutidens bebyggare i området – och dessutom hade man ju också fått ett stycke vacker gammal
stenkonst på köpet.
Det är inte utan att man blir lite bitter. Vi ondgör oss ju - med all rätt - över människor som förstör
tempel ock kulturbyggnader i andra länder. De gör det med religiösa förtecken. Men vi har också en
religion i vårt land som leder till förstörelse av fornminnen och kulturvärden. Nyckelorden i den
religionen är utveckling och samhällsnytta. Och den har givet oss rätt - och kommer fortsättningsvis
att ge oss rätt - att förstöra mängder med kultplatser och helgedomar.