Stensuggorna i Storvretabygden - ett spännande kulturstensarv. Sven-Inge Windahl, 2018

Stensugga i svårtolkat stenkaos.
(på stort trädbevuxet impediment i kilen mellan Fullerövägen och väg 290) Avsnitt 47
Ibland hamnar man verkligen i svårtolkade kaotiska stenområden! Man vandrar runt och tänker och funderar.
Men kommer liksom ingenstans. Det är och förblir en soppa. Ändå ger blocken här tydliga indikationer på att
det rör sig om mänsklig stenhantering. Men det finns så många olika typer av stenhantering, som över lång
tid kan drabba samma område. Eftersom fälten ligger strax utanför stenkaoset så kan en del av stenröran
närmast kanten handla om dumpad röjsten. En del block förefaller vara sprängblock. Men man hittar mycket
sällan några blockstycken med borrhål. En del block i blockvallen förefaller vara kluvna med traditionell stenhuggning
(utan borrteknik). Och i den inre delen av blockvallen möter vi högar eller vallpartier som utgörs av
jord upplandad med mindre stenar. Nedanför vallen finns en ovalformad lite nedsänkt yta, som skulle kunna
utgöra en gammal bobotten. Ytan är dessutom helt stenröjd, vilket förstärker misstanken om att det kan ha
funnits en gammal boplats (antagligen från bronsåldern) här. På andra sidan den röjda ytan vidtar
blockkaoset på nytt. Här finns också en tydligt välvd hög av småskaliga stenstycken. Blockmaterialet har dock
ingen skärvig karaktär. Det är visserligen hugget material. Men det rör sig om ganska knubbiga små
stenstycken, som, när de täcks av formutjämnande mossa, ser närmast runda ut. Stenkaoset här på den andra
sidan röjda ytan är full av ganska vasskantiga stora stenstycken som närmast leder tankarna till sprängblock.
Några få intakta borrhål kan man identifiera här . Men inte i den utsträckning som rimligvis borde finnas om
allt stenmaterialet här vore sprängt. Då och då hittar man stora blockstycken som verkar medvetet uppställda
på andra mindre blockstycken. Inte så sällan har de stora uppställda stenstyckena en konform som gör att de
påminner om bikupor. Utanför kaosområdet nära fältkanten stöter vi på låga högar av lite större
blockstycken. Högarna ligger ofta placerade så att de täcker mellanrummet mellan två närliggande markfasta
block. På andra ställen ligger småskalig skärvig sten utlagda i platta flak på marken. Och längre bort på det
stora trädbevuxna impedimentet finns också några låga runda högar, närmast av stensättningstyp.