Stensuggorna i Storvretabygden - ett spännande kulturstensarv. Sven-Inge Windahl, 2018

Vi har ofta i den här framställningen liknat ett block vid en stensugga. Det skulle ju då kunna gå bra att
bygga vidare på denna liknelse och uppfatta blockgravens huvud block som en sugga och blockstyckena
framför som kultingar. Och liknelsen kan tänjas ut ytterligare en bit. Precis som kultingarna kommer ur
suggan och alltså organiskt hör samman med henne så kommer ofta blockbitarna framför stensuggan
från henne och hör organiskt samman med henne. Det har nämligen varit mycket vanligt att
täckstenarna över gravgömman höggs loss från huvudblocket genom någon form av stenhuggning.
Och kanske kan vi rent av använda sugga-kulting - analogin för att beskriva olika typer av
blockgravsformer, som vi stöter på i skogs-och hagmark i Storvretabygden. Vi gör nedan ett försök
- halvt på allvar och halvt på lek. Och i och med detta så avslutar vi presentatonen av stensuggorna i
Storvretabygden. Kanske återkommer vi till dem i annat sammanhang. Men då kommer de antagligen
att få en annan benämning. Kärt barn har som bekant många namn.
Egentligen bör man nog uttrycka sig försiktigare än vad jag gjort ovan. De blockgravsarrangemang som
jag uppmärksammat i Storvretabygdens marker har ju inte underkastas någon undersökning av
fackarkeologer - och kanske aldrig kommer att undersökas. Det hade nog varit korrektare om jag
genomgående talat om blockgravsliknande arrangemang. Men läsaren kanske kan ha överseende med
det – särskilt som avsnittet skrivits med ett skämtsamt anslag.