Stensuggorna i Storvretabygden - ett spännande kulturstensarv. Sven-Inge Windahl, 2018

5. Området längs Tipptoppvägen i Storskogen
Det är lätt att tro att Storskogen alltid varit vild och otämjd skogsmark, som alltid varit obebodd utmark. Och har den varit obebodd
så har det antagligen inte heller producerats särskilt mycket kultursten här. Men ingenting är felaktigare. Storskogen reser sig högt
över havsnivån - ovanligt högt för att ligga i Storvretabygden. Redan för 5000 år sedan kunde man troligen gå hela Tipptoppvägen
torrskodd. Skogsområdet utgjorde tidigt en mindre ö i en ytterskärgård och så småningom en större och attraktiv, skyddad ö i en
innerskärgård. Olika fångsfolk-grupperingar drogs säkert tidigt till ön – först kanske bara för tillfälliga säsongsbosättningar men så
småningom för permanent boende. Något 1000-tal år (mellan 5000 och 4000 år sedan) fanns det antagligen en ganska stor och
livaktig befolkning i området. Man kunde nog leva ganska gott på jakt (både till lands och sjöss), fiske och insamling av växter och
bär. Det skulle vara märkligt om en sådan befolkning inte kom att avsätta kultursten av olika former av religiösa och kosmologiska
skäl (för markering av kultplatser,och gravplatser), av juridiska skäl (för markering av boplatser och andra territorier) och av profana
skäl (vid hantverks-och hushållsarbete). Den största mängden av befintlig kultursten bör ha producerats under denna period. Men
det finns också senare kulturstensskickt. På några fältnära platser kan man urskilja gravhögar (med både täckt och otäckt
kultursten) som hör till bronsålderslandskapet. Och redan under tidig medeltid började man nog stenskylta större bygdegränser.
En sådan viktig bygdegräns (häradsgränsen mellan Vaksala och Rasbo härad korsar Tipptoppvägen på sin väg genom Storskogen).
Uppsala Universitet äger redan på 1600-talet donerade skogsarealer i Storskogen och kan tidigt ha stenskyltat sina arealgränser.
Och därtill kommer förstås den stenskyltning av skiftesgränser som följde i skiftesreformernas spår under senare århundraden.
Slutligen får man inte glömma de stora stenhuggningsinsatser som utförts i Storskogen på både små och stora ytor och med både
äldre traditionell klyvmetod och med yngre metod där borrteknik använts. Här nedan ges bara bildexempel (med kartinplacering)
på befintlig kultursten längs Tipptoppvägen. Några försök att bestämma kulturstenens funktion och ålder görs inte här. Men i de
Storskogsrelaterade stensuggeavsnitten ovan görs en del tolkningsförsök.