Stensuggorna i Storvretabygden - ett spännande kulturstensarv. Sven-Inge Windahl, 2018

Stensuggor i skog och hagmark, som liknar cementsuggor, sarkofager och huggkubbar
(i hag- och skogsmark i Storvretabygden) Avsnitt 36
Det är faktiskt inte alla uppställda och tillformade stensuggor, som vill ha rundade och bulliga former. En del vill
inte heller ha långsmala uppåtsträvande former, som avslutas i en vass eller trubbig spets. En del föredrar att
uppträda som fyrkantiga stora klumpar med branthuggna sidor. De ser ut som stora cementsuggor eller
sarkofager eller som huggkubbar med sina tvärhuggna toppar. Ibland står de stadigt direkt på marken, ibland har
de ställts på ett blockunderlag som kan vara ett mellanting mellan stenpodium och mittuppallning. Så där
spontant, utan att tänka efter, skulle man gissa på att många av dess fyrkantiga stensuggor har någonting med
gränsmarkering att göra. Gränsmarkering är ju en räddningsplanka som man nästan alltid kan ta till när det är
svårt att hitta andra vettiga funktioner för stensuggor. Med vid närmare eftertanke är gränsmarkeringshypotesen
kanske inte så rimlig. De fyrkantiga stensuggorna kräver ganska stora arbetsinsatser för konstruering
och uppställning. Och de förekommer inte så ofta som man kunde förvänta sig om de skulle vara en gammal
standardmarkering vid skogsgränser. Särskilt de fyrkantiga huggkubbarna förekommer dessutom ganska frekvent
som skyltning på naturliga kullar i den höglänta skogsmarken (och bland som skyltning även på gravkullar). Se
några exempel i Avsnitt 35 ovan. En minst lika rimlig gissning är nog att det rör sig om stenskyltning för
territorier, boplatser eller kultplatser från sen stenålder/tidig bronsålder och som alltså tillhör de äldsta
kulturstensskikten i skog och hagmark.