You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
“Vay, milletım, Qırım dertım, evlatlarım<br />
kım qarar?<br />
Koyım, cürtım, qurban tatar, caraların<br />
kım sarar?<br />
Tuşunırken dert ışınde, qattı cerde, tıtıs<br />
yerde,<br />
Duburdedı temır qapı, tepme urıp, sert<br />
emırde,<br />
Asker onı tursatqanda qoltığından<br />
süyreklep,<br />
Akettıler sorğı yerıne, akettıler ziyetlep!<br />
Qarşısında Necıp kordı sert bır surat,<br />
duışman qolı,<br />
Terlı şaşın manlayından sılıp qanman<br />
nefes aldı...<br />
Cüregınden Alla’ğım dep, quvet ıstep<br />
calbardı,<br />
Sır bermesın duşmanlarğa, sonra “Ellam”<br />
oqıdı... ”<br />
( ekı tılde yazılğan “Necıp Hacı Fazıl”<br />
kitabı, 2009, s. 232)<br />
Bu sene, 2011 de, Babasıman bırlıkte ulı<br />
Bora effendı aytıldı ve anıldı: çünkü o<br />
ebediyetke qavuştı yuliynın 16 - sında 2010<br />
yılın! Mektepte çalışqan muallimler, müdüre<br />
hanım ve talebeler, bır sözde dedıler: “Bora<br />
Fazıl-Ülküsal ef. mektebımızge yaqınlıq tuydırdı,<br />
er çalışmamızda qatımızda tabılıp! Bız oğa<br />
teşekkürlerımıznı, sızmen bırlıkte, ebediyge<br />
bıldıremız! ”<br />
Bu sebeplerden mektep şenlıgı oğa dair<br />
Güner Akmolla nın yazğan şiirımen başladı:<br />
QALBIMDEN<br />
Üyünnı temız tut, müsafır kelır,<br />
Qalbınnı temız tut, ölüm de kelır!<br />
Degenler atalar er şeynı anlap,<br />
Bora nı geşırdık ölımge cılap!<br />
Babası, O, meşhur şeyittır, Necıp!<br />
Dedesı acıdır, Azaplar Fazıl!<br />
Dayısı Ülküsal, adını taşır,<br />
<st<strong>ro</strong>ng>Emel</st<strong>ro</strong>ng><br />
Sayı/Nr. 31, Temmuz/Iulie 2011<br />
20<br />
implementat în acest sat tătar, doamna G.<br />
Akmolla, una dintre nepoatele familiei, a amintit<br />
personalităŃi precum primul –ministru Geafer<br />
Seydamet, ministrul dr. neu<strong>ro</strong>log A met<br />
Ozenbaşlâ, ş. a. încheind cu personalitatea lui<br />
Negip Hagi Fazâl şi destinul tragic al acestui<br />
mare patriot tătar:<br />
„Popor al meu, e vai de tine, Vai,<br />
Crimeea, vai, copii,<br />
Sat natal, popor de jertfă, ce destine vor<br />
veni?<br />
Gânduri negre, izvorâte din pereŃii reci şi<br />
grei,<br />
Brusc se rup când lanŃul uşii zornăie sub<br />
paşii răi.<br />
Îl pocneşte torŃionarul şi îl târâie pe<br />
scări,<br />
Spre anchete ucigaşe, spre torturi din<br />
alte Ńări.<br />
Chipul de călău îl vede, e duşm<st<strong>ro</strong>ng>anul</st<strong>ro</strong>ng><br />
secular,<br />
Mâna sângerândă şterge sângele lui de<br />
tătar.<br />
„Doamne, dă-mi putere mie să rezist cu<br />
demnitate,<br />
Să nu-i spun pe bieŃii oameni de prin<br />
sate-ndepărtate...<br />
(Fragment din vol. bilingv”Negip Hagi<br />
Fazîl”an 2009, pag. 237)<br />
Anul acesta spectacolul s-a bucurat de<br />
prezenŃa studenŃilor din <st<strong>ro</strong>ng>anul</st<strong>ro</strong>ng> al III-lea al SecŃiei<br />
deArtă a universităŃii „Ovidius”din ConstanŃa,<br />
care au interpretat în încheiere comedia „Piatra<br />
din casă” a lui V. Alecsandri. Omagierea fiului<br />
Bora, personalitate situată prin merite p<strong>ro</strong>prii la<br />
nivelul tatălui, s-a afirmat prin versurilescrise de<br />
doamna G. Akmolla:<br />
DIN INIMĂ<br />
„Casa curată s-o Ńii, musafirul îŃi vine-<br />
Şi moartea pândeşte, ai inima pură!<br />
P<strong>ro</strong>verbul vechimii pe-nŃelepŃi cinsteşte,<br />
Murind, trece Bora în Nemurire!<br />
E<strong>ro</strong>ul cel Mare, Negip este Tata!<br />
Bunicul lui este hagiul Fazîl!<br />
SoŃia şi fiii, Ulkusal e unchiul!