09.06.2013 Views

Emel nr.31, anul 81 - Tatar.ro

Emel nr.31, anul 81 - Tatar.ro

Emel nr.31, anul 81 - Tatar.ro

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

“Vay, milletım, Qırım dertım, evlatlarım<br />

kım qarar?<br />

Koyım, cürtım, qurban tatar, caraların<br />

kım sarar?<br />

Tuşunırken dert ışınde, qattı cerde, tıtıs<br />

yerde,<br />

Duburdedı temır qapı, tepme urıp, sert<br />

emırde,<br />

Asker onı tursatqanda qoltığından<br />

süyreklep,<br />

Akettıler sorğı yerıne, akettıler ziyetlep!<br />

Qarşısında Necıp kordı sert bır surat,<br />

duışman qolı,<br />

Terlı şaşın manlayından sılıp qanman<br />

nefes aldı...<br />

Cüregınden Alla’ğım dep, quvet ıstep<br />

calbardı,<br />

Sır bermesın duşmanlarğa, sonra “Ellam”<br />

oqıdı... ”<br />

( ekı tılde yazılğan “Necıp Hacı Fazıl”<br />

kitabı, 2009, s. 232)<br />

Bu sene, 2011 de, Babasıman bırlıkte ulı<br />

Bora effendı aytıldı ve anıldı: çünkü o<br />

ebediyetke qavuştı yuliynın 16 - sında 2010<br />

yılın! Mektepte çalışqan muallimler, müdüre<br />

hanım ve talebeler, bır sözde dedıler: “Bora<br />

Fazıl-Ülküsal ef. mektebımızge yaqınlıq tuydırdı,<br />

er çalışmamızda qatımızda tabılıp! Bız oğa<br />

teşekkürlerımıznı, sızmen bırlıkte, ebediyge<br />

bıldıremız! ”<br />

Bu sebeplerden mektep şenlıgı oğa dair<br />

Güner Akmolla nın yazğan şiirımen başladı:<br />

QALBIMDEN<br />

Üyünnı temız tut, müsafır kelır,<br />

Qalbınnı temız tut, ölüm de kelır!<br />

Degenler atalar er şeynı anlap,<br />

Bora nı geşırdık ölımge cılap!<br />

Babası, O, meşhur şeyittır, Necıp!<br />

Dedesı acıdır, Azaplar Fazıl!<br />

Dayısı Ülküsal, adını taşır,<br />

<st<strong>ro</strong>ng>Emel</st<strong>ro</strong>ng><br />

Sayı/Nr. 31, Temmuz/Iulie 2011<br />

20<br />

implementat în acest sat tătar, doamna G.<br />

Akmolla, una dintre nepoatele familiei, a amintit<br />

personalităŃi precum primul –ministru Geafer<br />

Seydamet, ministrul dr. neu<strong>ro</strong>log A met<br />

Ozenbaşlâ, ş. a. încheind cu personalitatea lui<br />

Negip Hagi Fazâl şi destinul tragic al acestui<br />

mare patriot tătar:<br />

„Popor al meu, e vai de tine, Vai,<br />

Crimeea, vai, copii,<br />

Sat natal, popor de jertfă, ce destine vor<br />

veni?<br />

Gânduri negre, izvorâte din pereŃii reci şi<br />

grei,<br />

Brusc se rup când lanŃul uşii zornăie sub<br />

paşii răi.<br />

Îl pocneşte torŃionarul şi îl târâie pe<br />

scări,<br />

Spre anchete ucigaşe, spre torturi din<br />

alte Ńări.<br />

Chipul de călău îl vede, e duşm<st<strong>ro</strong>ng>anul</st<strong>ro</strong>ng><br />

secular,<br />

Mâna sângerândă şterge sângele lui de<br />

tătar.<br />

„Doamne, dă-mi putere mie să rezist cu<br />

demnitate,<br />

Să nu-i spun pe bieŃii oameni de prin<br />

sate-ndepărtate...<br />

(Fragment din vol. bilingv”Negip Hagi<br />

Fazîl”an 2009, pag. 237)<br />

Anul acesta spectacolul s-a bucurat de<br />

prezenŃa studenŃilor din <st<strong>ro</strong>ng>anul</st<strong>ro</strong>ng> al III-lea al SecŃiei<br />

deArtă a universităŃii „Ovidius”din ConstanŃa,<br />

care au interpretat în încheiere comedia „Piatra<br />

din casă” a lui V. Alecsandri. Omagierea fiului<br />

Bora, personalitate situată prin merite p<strong>ro</strong>prii la<br />

nivelul tatălui, s-a afirmat prin versurilescrise de<br />

doamna G. Akmolla:<br />

DIN INIMĂ<br />

„Casa curată s-o Ńii, musafirul îŃi vine-<br />

Şi moartea pândeşte, ai inima pură!<br />

P<strong>ro</strong>verbul vechimii pe-nŃelepŃi cinsteşte,<br />

Murind, trece Bora în Nemurire!<br />

E<strong>ro</strong>ul cel Mare, Negip este Tata!<br />

Bunicul lui este hagiul Fazîl!<br />

SoŃia şi fiii, Ulkusal e unchiul!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!