Vårdprogram för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd

Förskoleåldern (2-6 år)
Känsligheten mot förändringar blir allt tydligare under dessa år, problemen kring matsitua-
tionen kan bli mer påtagliga
där barnet kan reagera mot all ny mat, bli selektiv i sitt ätande
med mycket ensidig kost, accepterar kanske bara mat med viss konsistens eller viss färg
och tolererar inte heller att man blandar maten på tallriken. Pika kan ibland förekomma,
d v s barnet äter oätliga saker som stenar, sand eller jord.
Barnet kan också reagera mot förändringar i hemmet, t.ex.
att man flyttar föremål, böcker i
en bokhylla. Det förhåller sig också oflexibelt fast till etablerade rutiner och ritualer,
t.ex. kan sänggåendet innebära ett tvångsmässigt upprepande av vissa rituella beteenden.
Försök att eventuellt bryta/ändra rutiner kan utmynna i starka reaktioner med vredesutbrott
då barnet kan reagera utagerande med att bita och slå, kan också uppvisa ett självdestruktivt
beteende t.ex. att dunka huvudet eller bita sig själv. Barnet kan uppfattas som mycket trotsigt.
Lekbeteendet
blir också allt mer avvikande då barnet inte leker konstruktivt utan t.ex. på ett
stereotypt
sätt kan radda upp föremål, fascineras av delar av föremål, gärna snurrande så-
dana som t.ex. hjul och propellrar och kan också ha starkt intresse för takfläktar, torktumlare.
Barnet uppvisar ofta också fascination inför glittrande föremål som t.ex.. blanka spegel
ytor och för rinnande vatten där barnet gärna står och tittar utan att leka med vattnet. När
barnet inte klarar att leka själv blir det gärna passiv åskådare till föräldrarnas eller kamraternas
lek. Barnet kan ibland leka bredvid men är ofta oförmögen till rollekar och samlekar
med andra.
Perceptionsstörningarna
blir också mer påtagliga i denna ålder, både den taktila perceptio-
nen,
med nedsatt smärt- och temperaturkänslighet och känslighet för beröring, framförallt
den lätta beröringen med bl.a. upplevelse av obehag av åtsittande kläder. Avvikelser avseende
visuell och vestibulär perception kan också förekomma. Brister i visuell perception
kan visa sig i svårigheter att uppmärksamma t.ex. trösklar, kanter. Symtom som tyder på
bristfällig vestibulär perception kan vara dålig balans- och rörelseförmåga och åksjuka.
Ofta ses också en påverkan på aktivitetsgraden med en påtaglig hyper- eller hypoaktivitet
med
initiativlöshet och passivitet samt uppmärksamhetsbrister. Det mer aktiva barnet kan
istället springa runt på ett planlöst sätt eller ställa sig och snurra framför en spegel, ibland
tills det snurrar omkull. Även de motoriska stereotypierna blir mer påtagliga med kanske
extrem tågång, hopp, handviftningar mm.
Den sociala avskärmningen är också som mest
framträdande i denna ålder med ett tydligt
ointresse
för omgivningen och där barnen ibland under senare delen av förskoleåren blir
som mest undvikande i sitt beteende gentemot andra barn. Bristen på emotionell ömsesidighet
visar sig tydligt i kontakten med andra där barnet inte bryr sig om kontaktinitiativ
från omgivningen, räcker t.ex. inte ut armarna när man sträcker sig mot barnet, sträcker inte
ut armarna för att bli upplyft, söker inte tröst eller hjälp hos t.ex. föräldrarna på samma sätt
som andra barn, verkar inte heller ha samma behov av att bli bekräftad. Den bristande ömsesidigheten
visar sig också som brister i förmågan till delad uppmärksamhet, något som i
denna ålder blir mer påtagligt, där barnet inte heller "stämmer av" andra människors reaktioner,
bryr sig ofta inte heller om vad andra riktar sin uppmärksamhet på eller hur andra
reagerar. Barnet kan verka "ovanligt självgående", bryr sig inte om var föräldrarna är, tittar
inte efter dem, kan vara rymningsbenägen och verka likgiltig inför farliga situationer. Den
bristande ögonkontakten kan visa sig i form av en helt undvikande eller kortvarig blickkon-
37