09.06.2013 Views

Vårdprogram för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd

Vårdprogram för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd

Vårdprogram för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Förskoleåldern (2-6 år)<br />

Känsligheten mot <strong>för</strong>ändringar blir allt tydligare under dessa år, problemen kring matsitua-<br />

tionen kan bli mer påtagliga<br />

där <strong>barn</strong>et kan reagera mot all ny mat, bli selektiv i sitt ätande<br />

<strong>med</strong> mycket ensidig kost, accepterar kanske bara mat <strong>med</strong> viss konsistens eller viss färg<br />

<strong>och</strong> tolererar inte heller att man blandar maten på tallriken. Pika kan ibland <strong>för</strong>ekomma,<br />

d v s <strong>barn</strong>et äter oätliga saker som stenar, sand eller jord.<br />

Barnet kan också reagera mot <strong>för</strong>ändringar i hemmet, t.ex.<br />

att man flyttar <strong>för</strong>emål, böcker i<br />

en bokhylla. Det <strong>för</strong>håller sig också oflexibelt fast till etablerade rutiner <strong>och</strong> ritualer,<br />

t.ex. kan sänggåendet innebära ett tvångsmässigt upprepande av vissa rituella beteenden.<br />

Försök att eventuellt bryta/ändra rutiner kan utmynna i starka reaktioner <strong>med</strong> vredesutbrott<br />

då <strong>barn</strong>et kan reagera utagerande <strong>med</strong> att bita <strong>och</strong> slå, kan också uppvisa ett självdestruktivt<br />

beteende t.ex. att dunka huvudet eller bita sig själv. Barnet kan uppfattas som mycket trotsigt.<br />

Lekbeteendet<br />

blir också allt mer avvikande då <strong>barn</strong>et inte leker konstruktivt utan t.ex. på ett<br />

stereotypt<br />

sätt kan radda upp <strong>för</strong>emål, fascineras av delar av <strong>för</strong>emål, gärna snurrande så-<br />

dana som t.ex. hjul <strong>och</strong> propellrar <strong>och</strong> kan också ha starkt intresse <strong>för</strong> takfläktar, torktumlare.<br />

Barnet uppvisar ofta också fascination in<strong>för</strong> glittrande <strong>för</strong>emål som t.ex.. blanka spegel<br />

ytor <strong>och</strong> <strong>för</strong> rinnande vatten där <strong>barn</strong>et gärna står <strong>och</strong> tittar utan att leka <strong>med</strong> vattnet. När<br />

<strong>barn</strong>et inte klarar att leka själv blir det gärna passiv åskådare till <strong>för</strong>äldrarnas eller kamraternas<br />

lek. Barnet kan ibland leka bredvid men är ofta o<strong>för</strong>mögen till rollekar <strong>och</strong> samlekar<br />

<strong>med</strong> andra.<br />

Perceptionsstörningarna<br />

blir också mer påtagliga i denna ålder, både den taktila perceptio-<br />

nen,<br />

<strong>med</strong> nedsatt smärt- <strong>och</strong> temperaturkänslighet <strong>och</strong> känslighet <strong>för</strong> beröring, fram<strong>för</strong>allt<br />

den lätta beröringen <strong>med</strong> bl.a. upplevelse av obehag av åtsittande kläder. Avvikelser avseende<br />

visuell <strong>och</strong> vestibulär perception kan också <strong>för</strong>ekomma. Brister i visuell perception<br />

kan visa sig i svårigheter att uppmärksamma t.ex. trösklar, kanter. Symtom som tyder på<br />

bristfällig vestibulär perception kan vara dålig balans- <strong>och</strong> rörelse<strong>för</strong>måga <strong>och</strong> åksjuka.<br />

Ofta ses också en påverkan på aktivitetsgraden <strong>med</strong> en påtaglig hyper- eller hypoaktivitet<br />

<strong>med</strong><br />

initiativlöshet <strong>och</strong> passivitet samt uppmärksamhetsbrister. Det mer aktiva <strong>barn</strong>et kan<br />

istället springa runt på ett planlöst sätt eller ställa sig <strong>och</strong> snurra fram<strong>för</strong> en spegel, ibland<br />

tills det snurrar omkull. Även de motoriska stereotypierna blir mer påtagliga <strong>med</strong> kanske<br />

extrem tågång, hopp, handviftningar mm.<br />

Den sociala avskärmningen är också som mest<br />

framträdande i denna ålder <strong>med</strong> ett tydligt<br />

ointresse<br />

<strong>för</strong> omgivningen <strong>och</strong> där <strong>barn</strong>en ibland under senare delen av <strong>för</strong>skoleåren blir<br />

som mest undvikande i sitt beteende gentemot andra <strong>barn</strong>. Bristen på emotionell ömsesidighet<br />

visar sig tydligt i kontakten <strong>med</strong> andra där <strong>barn</strong>et inte bryr sig om kontaktinitiativ<br />

från omgivningen, räcker t.ex. inte ut armarna när man sträcker sig mot <strong>barn</strong>et, sträcker inte<br />

ut armarna <strong>för</strong> att bli upplyft, söker inte tröst eller hjälp hos t.ex. <strong>för</strong>äldrarna på samma sätt<br />

som andra <strong>barn</strong>, verkar inte heller ha samma behov av att bli bekräftad. Den bristande ömsesidigheten<br />

visar sig också som brister i <strong>för</strong>mågan till delad uppmärksamhet, något som i<br />

denna ålder blir mer påtagligt, där <strong>barn</strong>et inte heller "stämmer av" andra människors reaktioner,<br />

bryr sig ofta inte heller om vad andra riktar sin uppmärksamhet på eller hur andra<br />

reagerar. Barnet kan verka "ovanligt självgående", bryr sig inte om var <strong>för</strong>äldrarna är, tittar<br />

inte efter dem, kan vara rymningsbenägen <strong>och</strong> verka likgiltig in<strong>för</strong> farliga situationer. Den<br />

bristande ögonkontakten kan visa sig i form av en helt undvikande eller kortvarig blickkon-<br />

37

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!