Vårdprogram för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd

takt, där barnet ofta tittar förbi eller hänger upp sig på någon iögonfallande detalj på glasögon
eller liknande. Ibland tittar de lite snett, "ur ögonvrån" när de iakttar något/någon.
Barnet saknar också initiativförmåga och den intresserade nyfikenhet och upptäckarglädje
som är så typisk för andra barn och visar inte heller upp saker eller uppmärksammar andra
på något intressant.
I denna ålder ses också
avvikelser i ADL-funktioner med avvikande toalettrutiner, regleringssvårigheter
avseende blåsa och tarm, svårigheter i av- och påklädningssituationen
och problem kring maten. Barnet har generellt svårt att förstå vardagsrutinerna och kan ut-
veckla en hel del ritualbeteende kring dessa.
De språkliga och kommunikativa svårigheterna/avvikelserna
blir också tydligare i denna
ålder.
Hos i stort sett samtliga barn med autism är språkinlärningen försenad/avvikande
med allvarliga brister i ömsesidig kommunikation som kan ta sig uttryck i form av total av-
saknad av språk, några enstaka ord eller hela meningar. Cirka 1/3 pratar aldrig i kommuni
kativa fraser. En del använder enkla ord i tid men utvecklar därefter inte språket vidare förrän
långt senare, en del regredierar språkligt (ofta också beteendemässigt med bl.a. försämrad
kontaktförmåga) och tappar kring 1½-2½ års ålder de ord de tidigare behärskat. Även
de med Aspergers syndrom med senare ett "till synes" välutvecklat expressivt språk genomgår
ofta ett uppstannande av språket för att senare i 3-5 års ålder snabbt utveckla ett
nästan vuxet språkbruk. En del barn utvecklar ett ekotal, dvs. ett mekaniskt upprepande av
ord eller fraser som de tidigare hört vilket kan ta sig uttryck i långa meningar som de upp-
repar på ett "bandspelaraktigt" sätt. Omedelbart ekotal innebär att barnet upprepar den sista
meningen eller del av mening det just hört, vid fördröjt ekotal upprepar barnet, ofta repetitivt,
meningar eller delar av meningar det hört i ett annat sammanhang. Om språkförståelse
finns är den konkret och till en början utan begrepp om den sociala/kommunikativa innebörden.
Förmågan till symbolförståelse är också kraftigt nedsatt. En del barn utvecklar ett
egenartat språk med avvikelser i intonation, satsmelodi, röststyrka och kan kasta om ord
och personliga pronomina. Stora brister ses också i den ickespråkliga kommunikationen där
barn med autism i motsats till barn med ren språkstörning uppvisar en avsaknad av eller
begränsad användning av kroppsspråk som gester, mimik, blickkontakt som kompensation
för de språkliga bristerna.
Tidiga skolåren (6-12 år)
Under
dessa år ser man ofta en period med färre och mildare symtom där barn med autism
kan bli lättare att hantera, de blir mindre avskärmade, mer samarbetsvilliga och rutinbun-
denheten kan minska. De drar sig inte undan helt från andra barn även om den sociala interaktionsförmågan
fortfarande är kraftigt nedsatt eller avvikande. Många barn klarar av att
kanske umgås med ett annat barn antingen på dennes villkor eller utifrån dess egna regler
om lekens villkor. Hyperaktiviteten och vredesutbrotten är ofta inte heller lika vanliga eller
påtagliga. Sömnstörningarna blir ofta mindre uttalade även om minskat sömnbehov kan
kvarstå.
En del barn,
speciellt de med svår utvecklingsstörning, har kvarstående betydande beteen-
destörningar.
Det är dock under dessa år som symtomen vid Aspergers syndrom i allmän-
het är som mest uttalade eller karakteristiska. Den sociala interaktionsproblematiken präglas
av barnets extrema egocentricitet, dvs. att gå utanför den egna personen och ta andra
människors perspektiv. Svårigheter att läsa av ansikten, uppfatta andras känslolägen, förstå
hur andra tänker och kommer att handla och den bristande förmågan att själv göra egna
känslor begripliga för andra medför stora svårigheter i det sociala samspelet. Barnet beter
sig ofta socialt och emotionellt opassande, ofta lillgammalt, brådmoget eller på olika sätt
38