Vårdprogram för barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd

AST med komorbid epilepsi
Det finns inga speciella studier på olika mediciners effekt på barn med epilepsi och autism.
Behandling av epilepsi hos barn med både autism och epilepsi skiljer sig inte från hur andra
barn med epilepsi behandlas, således väljer man i första hand preparat efter epilepsityp. En
del antiepileptika har negativ påverkan på kognition och beteende och bör därför undvikas i
möjligaste mån hos barn med AST. Vissa epileptiska manifestationer kan vara svåra att särskilja
från stereotypier, avskärmning och tics. Det är därför viktigt att man inte förbiser en
eventuell epilepsi hos ett barn med autism. Vid misstanke om epilepsi rekommenderas kontakt
med barnneurolog.
Vissa farmaka ur ovanstående grupper visar en ökad risk att ge hjärtrytmrubbningar. Angående
riktlinjer för uppföljning var god se McNally et al.
Psykofarmaka
Antidepressiva
Klomipramin är ett tricykliskt antidepressivum (TCA) och SRI som visats vara effektivt
vid bland annat tvångsmässigt, repetitivt beteende samt repetitivt språk. Man har dock vid
behandling av yngre barn också sett biverkningar som urinretention, ökad irritabilitet och
aggressivt, självdestruktivt beteende, biverkningar har också inkluderat serotonergt syndrom.
Dessa preparat är också associerade med risk för kramper och hjärttoxicitet vilket
gör att SSRI-preparat används mer på grund av en generellt bättre biverkningsprofil.
Fluoxetin har också visat signifikant reduktion av repetitivt, tvångsmässigt beteende, har
också visat minskade stereotypier, minskad irritabilitet. Ingen signifikant effekt på språk
eller social interaktion. Vissa rapporterade biverkningar visar ökning av irritabilitet, insomnia,
hyperaktivitet bland annat men en större studie har inte visat någon signifikant
skillnad mellan farmaka och placebo avseende biverkningsfrekvens.
Fluvoxamin har inte visat så positiva resultat när det gäller barngruppen och biverkningar
har inkluderat akatisi, behavioral activation och agitation.
Paroxetin har i ett par fallbeskrivningar av barn och tonåring visat effektivitet i behandling
av självdestruktivt beteende och ångest samt reducerad irritabilitet. Dock finns inga större
studier av behandling vid autism.
Citalopram har i vissa studier visat en signifikant förbättring i affektlabilitet, aggression
och irritabilitet och anses vara ett säkert, effektivt och vältolererat preparat. Det har också
en bra interaktionsprofil med en potentiell fördel vid samtidig användning med andra psykotropa
mediciner. En dubbelblind, placebokontrollerad studie av repetitivt beteende visade
dock ingen effekt. Citalopram tenderade också att ge mycket biverkningar i form av hyperaktivitet,
ökad energi, impulsivitet och gastrointestinala symtom.
Escitalopram har i kliniska studier visat signifikant förbättring av globalt fungerande och
mindre irritabilitet med minimala biverkningar.
Sertralin har i en studie visat förbättring i beteendesymtom vid viss ångest hos barn, det
finns dock inga randomiserade placebokontrollerade studier hos barn med AST när det
gäller detta preparat. Däremot har man sett dosrelaterade biverkningar med beteendesymtom,
vilket talar för att lägre doser kan vara optimalt vad gäller Sertralin.
63