Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
löshetsskyddsvillkor för dem som första<br />
gången kommer ut på arbetsmarknaden begränsade<br />
uppgången i arbetskraftsutbudet.<br />
Den säsongrensade arbetslösheten uppgick i<br />
december till 13.1 procent. Enligt de nya<br />
mätmetoderna minskade ungdomsarbetslösheten<br />
och antalet långtidsarbetslösa betydligt<br />
under sommarmånaderna. Snabbast sjönk<br />
arbetslösheten i byggnadsbranschen, där arbetslösheten<br />
dock fortfarande var rätt hög.<br />
Den offentliga sektorn<br />
uppfyllde klart<br />
EMU:s konvergenskriterier<br />
Statens direkta skatteinkomster ökade också<br />
1997 i snabb takt då samfundsskatteintäkterna<br />
växte betydligt. En del av denna tillväxt<br />
var dock av engångskaraktär; slopandet av<br />
företagens övergångsreserveringar och införandet<br />
av ränta på restskatt forcerade betalningen<br />
av företagsskatter. Att underskottet i<br />
statsekonomin krympte berodde delvis också<br />
på att utgifterna minskade även nominellt till<br />
följd av såväl regeringens sparprogram som<br />
<strong>ned</strong>gången i arbetslöshetskostnaderna. Statens<br />
nettoupplåning uppgick 1997 till 25 miljarder<br />
mark eller 17 miljarder mark mindre<br />
än året innan. Ränteutgifterna fortsatte att<br />
öka, och deras andel av de totala utgifterna<br />
steg till 17.5 procent.<br />
Den finanspolitiska linjen kommer<br />
1998 att vara åtstramande då statsutgifterna<br />
skärs <strong>ned</strong> ytterligare. Inkomsttillväxten blir<br />
fortsatt stark på grund av det gynnsamma<br />
konjunkturläget och underskottet i statsekonomin<br />
bedöms krympa till drygt 3 procent av<br />
bruttonationalprodukten. 1998 väntas hela<br />
den offentliga ekonomin i det närmaste ha<br />
konsoliderats.<br />
Enligt de av regeringen fastställda utgiftsramarna<br />
kommer de totala utgifterna i<br />
budgetarna åren 1998–2001 nominellt att vara<br />
nästan oförändrade, dvs. 190–192 miljarder<br />
ÅRSBERÄTTELSE 97<br />
mark. Målet är att minska statens skuldsättning<br />
så att statsbudgeten skulle vara i balans<br />
omkring 2003. 1998 års extra sparåtgärder<br />
kommer tillsammans med de tidigare beslutade<br />
utgifts<strong>ned</strong>skärningarna att öka de totala<br />
besparingarna till 60 miljarder mark under<br />
valperioden 1995–1999. De besparingar som<br />
genomförts och beslutats 1991–1999 motsvarar<br />
sammantaget 10 procent av bruttonationalprodukten<br />
1997 (figur 7).<br />
I maj beslutade Ekofin-rådet, som består<br />
av EU:s ekonomi- och finansministrar,<br />
att Finland inte längre hör till de länder som<br />
har alltför stora underskott i de offentliga finanserna.<br />
Beslutet grundade sig på det faktum<br />
att underskottet hade krympt i snabb takt<br />
och att den offentliga ekonomin enligt en<br />
revidering av konvergensprogrammet 1996<br />
börjar visa överskott 1999 och att den offentliga<br />
skulden hade hållit sig under referensvärdet<br />
60 procent av BNP i Maastrichtfördraget.<br />
Enligt preliminära uppgifter i<br />
februari 1997 hade det offentliga underskottet<br />
1996 uppgått till 2.6 procent av BNP<br />
och således legat något under EMU-kriteriet<br />
3 procent.<br />
De korrigerade uppgifter som publicerades<br />
i juli och december gav dock vid handen<br />
att underskottet hade varit 3.5 procent av<br />
BNP. Korrigeringen orsakades av att underskottet<br />
i statsekonomin blev större än<br />
beräknat och kommunernas och arbetspensionsanstalternas<br />
överskott mindre än beräknat.<br />
Däremot låg den offentliga skulden 1996<br />
klart under referensvärdet enligt Maastrichtfördraget.<br />
1997 sjönk den offentliga sektorns underskott<br />
till 0.9 procent och skuldkvoten<br />
minskade till 55.8 procent (figur 8). Följaktligen<br />
uppfyllde Finland kriterierna för den offentliga<br />
ekonomin, som utgör grunden vid<br />
valet våren 1998 av de länder som skall delta<br />
i den tredje etappen av EMU.<br />
17