Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
%<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
Figur 25.<br />
Hushållens finansiella tillgångar<br />
i vissa länder 1996<br />
0<br />
Portugal Finland Sverige<br />
1. Bankdepositioner<br />
2. Obligationer<br />
3. Aktier<br />
4. Livförsäkringssparande<br />
5. Placeringsfonder<br />
Belgien<br />
Västeuropa<br />
totalt<br />
Källa: Bankföreningen i Finland.<br />
spektive 20 procent. Värdepappersfonderna<br />
har i Sverige en lång tradition, medan fondsparandet<br />
i Finland först har kommit i gång.<br />
Också i andra västeuropeiska länder var<br />
fond- och livförsäkringssparandet populära<br />
placeringsformer.<br />
Bankerna har under senare år alltmer<br />
börjat använda instrument utanför balansräkningen.<br />
Framför allt har räntederivaten ökat<br />
kraftigt: jämfört med 1996 ökade volymen<br />
med ca 60 procent. Merparten av de ränterelaterade<br />
derivatkontrakten sluts eller avvecklas<br />
på börsen. Valutaderivaten däremot är till<br />
största delen icke standardiserade OTC-kontrakt<br />
som ingås utanför börsen.<br />
Statens skuldsättning minskade<br />
Emissionen av masskuldebrev gick <strong>ned</strong> med<br />
9 procent. Det var framför allt staten som<br />
reagerade på sitt minskade upplåningsbehov<br />
genom att klart dra <strong>ned</strong> på emissionen av<br />
masskuldebrev. Emissionerna i de övriga<br />
sektorerna var ungefär lika stora som året<br />
innan (figur 26).<br />
Statens upplåning i mark koncentrerades<br />
till marknaden för benchmarklån (figur<br />
27). Avkastningsobligationerna, som främst<br />
marknadsförs till hushållen, minskade något<br />
under året. En fortsatt god lönsamhet och låg<br />
investeringsaktivitet gjorde att företagens upplåning<br />
på kapitalmarknaden var rätt obetydlig;<br />
i själva verket minskade den utelöpande<br />
masskuldebrevsstocken i företagssektorn med<br />
ca 10 procent. Bankerna hade inget större<br />
behov av långfristig upplåning via masskuldebrev,<br />
då utlåningsräntan i huvudsak var<br />
bunden till helibor- och primräntor. Också<br />
bankernas och övriga finansiella instituts<br />
utelöpande masskuldebrev minskade 1997.<br />
Likviditeten på andrahandsmarknaden<br />
för statliga benchmarklån förbättrades jämfört<br />
med åren innan. Den viktigaste investerargruppen<br />
på statslånemarknaden var fortsättningsvis<br />
försäkringsbolagen, framför allt<br />
40 ÅRSBERÄTTELSE 97<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1
Change language