Ladda ned - Suomen Pankki

More documents

Recommendations

Info

Avtagande tillväxtoch prisförväntningar till följd av Asienkrisen minskade inflationsrisken. ringen i utlandets innehav av finländska aktier medförde att Finlands tillgångs- och skuldposition mot utlandet ändå försvagades i likhet med året innan. Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen förbättrade också läget för banksektorn, och i de finansiella instituten fortsatte den kraftiga strukturomvandlingen bland annat genom olika former av samgående. Merita Bank och svenska Nordbanken gick samman, likaså Postbanken och Finlands Exportkredit. Börsfunktionerna centraliserades, och vid början av 1997 inleddes verksamheten i Finlands Värdepapperscentral Ab, som hade bildats genom sammanslagning av penning- och värdepappersmarknadscentraler. Det finansiella systemet upplevde också en splittring när andelsbanksorganisationen spjälktes upp i två grupper. I penningpolitiken togs 1997 ett försiktigt steg i en lätt åtstramande riktning. Under 1996 hade Finlands Bank till följd av gynnsammare inflationsutsikter sänkt anbudsräntan till 3.0 procent, dvs. till samma nivå som tyska Bundesbanks penningpolitiska ränta. Då den finländska ekonomin redan i flera år vuxit i en takt som är bland de högsta i Europa och då marken i förhållande till dollarn och pundet försvagades kännbart, började inflationstrycket och risken för stigande inflation öka. I juni gick Finlands Bank ut med en inflationsvarning, och när inkommande information under sommaren talade för att de traditionellt prishöjande faktorerna höll på att förstärkas, höjde Finlands Bank den 15 september anbudsräntan med 0.25 procentenheter. Räntehöjningen var väntad och marknaden förhöll sig lugn. I oktober höjde också Bundesbank sin viktigaste penningpolitiska ränta, vilket för sin del ökade förväntningarna om en ny räntehöjning i Finland. Under hösten steg de korta marknadsräntorna över- lag med omkring en halv procentenhet. Marknadsräntorna sjönk och ränteförväntningarna avtog dock mot slutet av året när inflationsrisken dämpades av den måttfulla inkomstuppgörelsen och bland annat lägre tillväxt- och prisförväntningar till följd av Asienkrisen. Valutamarknaden var lugn med undantag av ett orosmoment i januari. Oron började utomlands, framför allt med spekulationer om en förstärkning av den norska kronan, och investerare – främst utländska – köpte även finska mark i stora volymer. Under en vecka köpte Finlands Bank utländsk valuta mot mark till ett värde av ca 35 miljarder mark, och därefter stabiliserades läget utan att växelkursen för marken nämnvärt hade förändrats. Valutareserven växte avsevärt på grund av valutaköpen, vilket dock inte ansågs problematiskt då stora amorteringar på statens valutalån var att vänta. I slutet av året minskade valutareserven som beräknat till följd av amorteringarna. Den finska marken hörde hela året till de starkaste valutorna i EU:s växelkursmekanism (ERM) vad centralkursen beträffar. Under året stärktes marknaden i sin uppfattning att ERM-valutorna skulle låsas till euron till sina gällande bilaterala centralkurser, vilket gjorde att markkursen redan vid årsskiftet åter låg på en nivå som föga avvek från centralkursen. Förberedelserna för den gemensamma penningpolitiken i den ekonomiska och monetära unionen har varit omfattande och har bundit upp betydande resurser såväl i Finlands Bank och bankerna som i det övriga näringslivet och samhället. Ett utvecklingsarbete av stor betydelse för betalningssystemen i Finland har varit förberedelserna för att ansluta Finlands Bank till systemet för bruttoavveckling i realtid (TARGET) för hela EU. I sin kreditgivning 8 ÅRSBERÄTTELSE 97
till de finansiella instituten övergick Finlands Bank till en säkerhetspolicy som uppfyller EMU-kraven, dvs. full säkerhet krävs för all centralbanksfinansiering. Också förberedelserna för införande av eurosedlar den 1 januari 2002 påbörjades. * * * I maj 1998 sammanträder rådet på stats- och regeringschefsnivå för att enligt Maastrichtfördraget besluta om vilka länder som skall delta i etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen från starten den 1 januari 1999 samt fatta beslut om bildandet av Europeiska centralbanken (ECB) den 1 juli 1998. I samband med valet av deltagarländer kommer också de bilaterala valutakurser som skall gälla från den 1 januari 1999 att fastställas, vilket ytterligare begränsar handlingsutrymmet för den nationella penningpolitiken under övergångsperioden. När ECB inleder sin penningpolitik den 1 januari 1999 övergår euroländerna till en enhetlig penningpolitisk ränta för hela EMU-området. De nationella sedlarna kvarstår som betalningsmedel till 2002, och fordringarna i nationella valutor konverteras till euro successivt mellan den 1 januari 1999 och den 1 januari 2002. Ett EMU-kriterium har varit att den nationella lagstiftningen, framför allt de lagar som berör centralbanken, samordnas med fördragstexterna om EMU. Den nya lagen om Finlands Bank, som trädde i kraft den 1 januari 1998, uppfyller villkoren för etapp två i Maastrichtfördraget, bland annat kriteriet om centralbankens oberoende ställning. Ytterligare lagändringar krävs för etapp tre för att Finlands Bank skall kunna delta i Europeiska centralbankssystemet (ECBS) utan ÅRSBERÄTTELSE 97 att deltagandet strider mot nationella lagar. Ett lagförslag om detta överlämnades till riksdagen i februari 1998. Efter införandet av den gemensamma valutan den 1 januari 1999 fattas de penningpolitiska besluten i euroområdet av EMUländernas centralbankschefer i samråd med ECB:s direktion. De penningpolitiska transaktionerna genomförs via de nationella centralbankerna med förfaranden och instrument som redan nu tillämpas av dessa centralbanker, inklusive Finlands Bank. Medlemsländernas centralbanker har som nationella institutioner kvar sin centrala uppgift att värna ett fungerande och stabilt betalnings- och finanssystem och ansvarar fortsättningsvis för sina respektive länders penningförsörjning. Till skillnad från det övriga beslutsfattandet i EU tillämpar ECB-rådet principen om en medlem en röst, vilket ger EMU-ländernas centralbanker goda möjligheter att påverka den gemensamma penningpolitiken. I sitt interna arbete har Finlands Bank därför satt som mål att utgående från sin yrkeskunskap och sina egna kompetensområden vara en aktiv och inflytelserik medlem av Europeiska centralbankssystemet. Viktigt är att framhäva att penningpolitiken i ECB genomförs med avseende på hela euroområdets utveckling och behov. Vid ett finländskt medlemskap i EMU blir den centrala uppgiften för Finlands Bank dels att förmedla analyser och information från Finland till ECB som underlag för besluten, dels att förmedla information om ECB-besluten och den underliggande analysen till Finland. Sirkka Hämäläinen 9
Page 1 and 2: FINLANDS BANKS ÅRSBERÄTTELSE 1997
Page 3 and 4: Innehåll Chefdirektörens översik
Page 5: Under 1997 utvecklades den finländ
Page 9 and 10: nationella utvecklingen sjönk de f
Page 11 and 12: turella förändringar i arbetskraf
Page 13 and 14: såväl bostads- som affärsbyggnad
Page 15 and 16: löshetsskyddsvillkor för dem som
Page 17 and 18: % 10 8 6 4 2 0 stor del med utländ
Page 19 and 20: tionell självständighet att sätt
Page 21 and 22: äntorna minskade differensen mot m
Page 23 and 24: 3.3 procent. Centralbankerna i Belg
Page 25 and 26: oförändrade och samtidigt växte
Page 27 and 28: Förändringar i det penningpolitis
Page 29 and 30: så mycket som under 1996. Trots de
Page 31 and 32: Ålandsbanken och Svenska Handelsba
Page 33 and 34: På finansmarknaden och framför al
Page 35 and 36: verksamheten. Det centrala förslag
Page 37 and 38: Efterfrågan på nya bostadslån va
Page 39 and 40: Mrd. mk 70 60 50 40 30 20 10 0 pens
Page 41 and 42: Finlands Bank har till uppgift att
Page 43 and 44: Figur 29. koppla överföringen av
Page 45 and 46: pressbetalningar och checkar (banke
Page 47 and 48: terna med finländska banker inledd
Page 49 and 50: Betalningsmedelsförsörjningens ve
Page 51 and 52: också sedlarna i de uttagsautomate
Page 53 and 54: liknande bild, ett hologram, i bruk
Page 55 and 56: och för sedelutgivningen, fortsatt
Page 57 and 58:
±15 procent. Centralkursen och flu
Page 59 and 60:
att helt harmonisera redovisningsme
Page 61 and 62:
ningpolitiken anses påverka samhä
Page 63 and 64:
Internationella regleringsbanken In
Page 65 and 66:
eloppet, dvs. 340 miljoner SDR (2.5
Page 67 and 68:
Vid placeringen av valutareserven h
Page 69 and 70:
Ekonomisk analys och forskning Av c
Page 71 and 72:
monetära finansinstitut, som i Fin
Page 73 and 74:
Intern verksamhet, organisation och
Page 75 and 76:
höll ett stort antal personaladmin
Page 77 and 78:
ÅRSBERÄTTELSE 97 1.1-31.12.1997 1
Page 79 and 80:
PASSIVA ÅRSBERÄTTELSE 97 31.12.19
Page 81 and 82:
Finlands Banks fastigheter Fastighe
Page 83 and 84:
kostnader för byggnader och 26 mil
Page 85 and 86:
6. Utelöpande sedlar och mynt Utel
Page 87 and 88:
Bilagor
Page 89 and 90:
Finlands Banks viktigaste remissytt
Page 91 and 92:
På grund av avrundning stämmer su
Page 93 and 94:
ÅRSBERÄTTELSE 97 IV V VI VII VIII
Page 95 and 96:
ÅRSBERÄTTELSE 97 IV V VI VII VIII
Page 97 and 98:
Tabell 5. Finlands Banks minimirese
Page 99 and 100:
Tabell 9. Finlands Banks avistainte
Page 101 and 102:
Currency 1995 1996 1997 Max. Av. Mi
Page 103 and 104:
Valuta April Maj Juni Högst Medelt
Page 105 and 106:
Valuta Oktober November December H
Page 107 and 108:
Tabell 14. Utelöpande sedlar och m
Page 109 and 110:
Tabell 17. Bankernas checkkontolimi
Page 111 and 112:
Finlands Banks ledning och organisa
Page 113:
SETEC OY Styrelse Pentti Koivikko,
show all

Ladda ned - Suomen Pankki

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?