Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
%<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
Figur 11.<br />
Centralbanksräntor<br />
Centralbanksräntor i ERM-länder<br />
1996 1997<br />
1. Irland: kort finansieringsränta<br />
2. Italien: diskonto<br />
3. Spanien:<br />
reporänta<br />
4. Frankrike: reporänta<br />
5. Danmark: reporänta<br />
6. Tyskland:<br />
reporänta<br />
7. Finland:<br />
anbudsränta<br />
8. Holland: specialfinansieringsränta<br />
8<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4<br />
5<br />
6<br />
7<br />
sieringsränta i ett par omgångar redan i början<br />
av året till följd av ökad inflation. Den<br />
holländska räntan var trots det den lägsta i EU.<br />
I de sydliga EU-länderna (Italien, Spanien,<br />
Portugal) hade centralbankerna sänkt sina<br />
räntor betydligt under 1996 och fortsatte att<br />
sänka dem 1997 när inflationstakten kom<br />
<strong>ned</strong> till historiskt låga nivåer och närmade<br />
sig inflationen i de övriga EU-länderna. Räntebesluten<br />
påverkades också av att dessa länders<br />
valutor stärktes i ERM. I de sydliga EUländerna<br />
var centralbanksräntorna under första<br />
halvåret 1997 dock ännu klart högre än i<br />
kärnländerna. I England och Irland hölls räntorna<br />
relativt stabila och höga jämfört med<br />
räntorna i kärnländerna. Sverige följde också<br />
1997 den märkbart lättare penningpolitiska<br />
linje som landet slagit in på året förut.<br />
I slutet av mars höjde den amerikanska<br />
centralbanken sin penningpolitiska styrränta<br />
med 0.25 procentenheter till 5.50 procent<br />
(figur 11) till följd av den fortsatt relativt<br />
starka ekonomiska tillväxten och den ökade<br />
risken för tilltagande inflation. Räntehöjningen<br />
framkallade osäkerhet också i EUländerna<br />
då den bedömdes signalera en ändring<br />
av den lätta penningpolitiska linjen i<br />
stort. Den drev tillfälligt upp även de långa<br />
räntorna i både Förenta staterna och Europa,<br />
framför allt i EU:s randstater. I Europa bidrog<br />
också tvivel om förverkligandet av den<br />
ekonomiska och monetära unionen till den<br />
tillfälliga uppgången i långräntorna. Bland<br />
annat i Finland steg den långa räntan till<br />
omkring 6½ procent i mars-april och differensen<br />
mot motsvarande tyska ränta ökade<br />
något; som störst var differensen omkring en<br />
halv procentenhet.<br />
Även i Storbritannien skärptes penningpolitiken<br />
snabbt efter valet den 1 maj.<br />
Basräntan höjdes under sommaren i fyra omgångar<br />
från 6 till 7 procent. Som motivering<br />
angavs ett till följd av den starka ekonomiska<br />
tillväxten ökat inflationstryck. Samtidigt gav<br />
regeringen centralbanken ökade befogenheter<br />
i räntebeslut. Centralbanken fick opera-<br />
20 ÅRSBERÄTTELSE 97<br />
%<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
Centralbanksräntor i andra länder<br />
1. England: basränta<br />
2. USA: målränta<br />
3. Sverige: reporänta<br />
4. Japan: diskonto<br />
1996 1997<br />
1<br />
2<br />
3<br />
4
Change language