Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Mrd.<br />
mk<br />
175<br />
150<br />
125<br />
100<br />
75<br />
Figur 21.<br />
Bankernas utlåning till företag och hushåll<br />
(stockuppgifter)<br />
1<br />
1993<br />
2<br />
3<br />
1994<br />
1995<br />
1996<br />
1997<br />
1. Markkrediter till hushåll<br />
2. Mark- och valutakrediter till företag<br />
3. Markkrediter till företag<br />
* Ca 5 mrd. mk bankkrediter överfördes i december 1995<br />
till egendomsförvaltningsbolag.<br />
** Efter en statistikomläggning omfattar kreditstocken inte längre<br />
a) masskuldebrev och andra innehavarpapper som räknas<br />
till investeringstillgångarna<br />
b) krediter beviljade av finländska bankers filialer i utlandet.<br />
*<br />
*<br />
**<br />
**<br />
vesterare placerade 17 miljarder mark i<br />
markobligationer, vilket var mer än dubbelt så<br />
mycket som året innan.<br />
Bankernas utlåning<br />
fortsatt dämpad<br />
Efterfrågan på banklån blev något livligare<br />
under 1997. Markkrediterna ökade med 4<br />
procent och uppgick vid årsskiftet till 276<br />
miljarder mark. I bostadslån lyftes en sjättedel<br />
mer än året innan, men gamla lån amorterades<br />
också i stor omfattning. Stocken av<br />
företagskrediter krympte något (figur 21).<br />
Valutalånen fortsatte att minska och var ungefär<br />
en sjättedel av sin högsta nivå i början<br />
av decenniet. Sammanlagt ökade utlåningen<br />
i mark och utländsk valuta endast marginellt<br />
och låg vid slutet av året på ca 292 miljarder<br />
mark. Som störst, dvs. ca 400 miljarder<br />
mark, hade volymen av dessa krediter varit<br />
vid slutet av 1991. Problemen till följd av<br />
överskuldsättningen i början av 1990-talet<br />
avspeglades fortfarande i en minskad benägenhet<br />
att ta nya lån trots den ekonomiska återhämtningen.<br />
Stigande konjunkturer och låga räntor<br />
stimulerade efterfrågan på krediter. Låneräntorna<br />
följde utvecklingen av de viktigaste<br />
referensräntorna. Under årets första månader<br />
sjönk 3- och 12-månadersheliborräntorna<br />
alltjämt något men vände under året svagt<br />
uppåt. Vid slutet av året var medelräntan på<br />
nya heliborbundna krediter 4.5 %, vilket var<br />
0.3 procentenheter högre än i december 1996.<br />
Bankernas egna referensräntor varierade i<br />
början av året mellan 3¾ och 4¼ %. I motsats<br />
till tidigare år justerades primräntorna<br />
ytterst sällan. Under första halvåret sänkte<br />
32 ÅRSBERÄTTELSE 97<br />
%<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
-5<br />
Figur 22.<br />
Penningaggregat<br />
12 månaders förändring, %<br />
1993<br />
1994<br />
1995<br />
1996<br />
1997<br />
1. M1 (snäv penningmängd)<br />
2. M2 (vid penningmängd)<br />
3. M3 ( vid penningmängd + allmänhetens innehav av bankcertifikat)<br />
1<br />
2<br />
3
Change language