30.08.2013 Views

Ladda ned - Suomen Pankki

Ladda ned - Suomen Pankki

Ladda ned - Suomen Pankki

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Efterfrågan på nya bostadslån var fortsatt<br />

livlig året igenom, och stocken av bostadslån<br />

till hushållen började växa. Efterfrågan<br />

på företagskrediter däremot varierade<br />

kraftigt under året. Totalt under de senaste<br />

åren har stocken av företagskrediter minskat<br />

något; detta gäller framför allt valutalånen<br />

under hela 1990-talet. Orsaken till den svaga<br />

efterfrågan på företagskrediter var bland<br />

annat att företagen ville konsolidera sina balansräkningar<br />

och finansierade sina investeringar<br />

med internt tillförda medel.<br />

En bidragande orsak till bankernas ökade<br />

finansnetton var att de lågavkastande tillgångarna<br />

minskade. Sådana var framför allt<br />

oreglerade krediter och fastigheter. Största delen<br />

av de oreglerade krediterna hade säkerhet.<br />

När säkerhetens värde sjönk under skuldbeloppet<br />

redovisades skillnaden som kreditförlust,<br />

och den del av krediten som täcktes<br />

av säkerheten kvarstod som fordran i balansräkningen<br />

tills säkerheten realiserades. Den<br />

oreglerade volymen har minskat allteftersom<br />

säkerheter har realiserats. Realiseringen har<br />

fördröjts bland annat av utdragna konkursrättegångar.<br />

Även fastighetsmassan minskade<br />

men var fortfarande stor. Ränte<strong>ned</strong>gången<br />

hjälpte bankerna att få <strong>ned</strong> sina finansieringskostnader<br />

för lågavkastande tillgångar.<br />

Bankerna hade alltjämt en större inlåning<br />

än utlåning. Överskottet var placerat i<br />

penningmarknadsinstrument. Mellan bankerna<br />

förekom ingen nämnvärd konkurrens om<br />

inlåningskunderna, vilket i sin tur bidrog till<br />

den positiva utvecklingen i nettoresultatet av<br />

den finansiella verksamheten. Bankinlåningen<br />

i mark ökade ytterligare under året. Lågräntekontona<br />

var bankernas viktigaste finansieringskälla,<br />

till och med i så hög grad att de på<br />

grund av sin stora volym ansågs vara en<br />

strukturell riskfaktor i inlåningen. Om allmänheten<br />

lägger om sina placeringsvanor enligt<br />

västeuropeiskt mönster på fond- och<br />

ÅRSBERÄTTELSE 97<br />

försäkringssparande kan bankerna bli tvungna<br />

att ta upp konkurrensen med att höja inlåningsräntorna.<br />

I december betalade Postbanken tillbaka<br />

sitt kapitallån till staten. Också Merita Bank<br />

och några banker inom andels- och sparbanksgrupperna<br />

återbetalade under 1997 en<br />

del av sina statliga kapitallån.<br />

Bankerna har under de senaste åren utvecklat<br />

sin riskhantering påtagligt. Satsningar<br />

har gjorts framför allt på hanteringen av kredit-<br />

och marknadsriskerna. Under 1997 realiserades<br />

heller inga sådana risker som kunde<br />

ha lett till större förluster än vad bankerna<br />

normalt räknar med.<br />

Livlig aktiemarknad –<br />

fondsparandet och<br />

derivatmarknaden<br />

i stadig tillväxt<br />

Omsättningen på Helsingfors Fondbörs<br />

ökade klart: redan i augusti uppnåddes helårssiffran<br />

för 1996. Vid slutet av året hade utländska<br />

investerare redan ett innehav på ca<br />

45 procent av börsaktiernas marknadsvärde.<br />

Utlandets innehav av aktier var procentuellt<br />

det största bland EU-länderna. Trots att nya<br />

bolag introduceras på börsen var den finländska<br />

aktiemarknaden alltjämt att betrakta<br />

som tämligen koncentrerad. De tjugo mest<br />

omsatta aktierna stod för ca 90 procent av<br />

den totala omsättningen.<br />

Placeringsfonderna och försäkringssparandet<br />

ökade stadigt i popularitet. Dessa<br />

sparformers andel av hushållens totala finansiella<br />

tillgångar var i Finland dock fortfarande<br />

mycket liten i jämförelse med andra västeuropeiska<br />

länder (figur 25): placeringsfondernas<br />

andel var endast ca 1 procent medan<br />

livförsäkringssparandet stod för ca 8 procent.<br />

I Sverige var motsvarande siffror runt 10 re-<br />

Bankernas resultat<br />

överträffade klart<br />

förväntningarna på<br />

marknaden.<br />

39

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!