Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Under 1997 utvecklades den finländska<br />
ekonomin i en gynnsam riktning.<br />
Tillväxttakten var fortsatt hög och<br />
arbetslösheten minskade märkbart. Inflationen<br />
tilltog något men höll sig inom målet på<br />
cirka två procent. Underskottet i statsfinanserna<br />
minskade klart, även om det med hänsyn<br />
till konjunkturläget ännu var stort. Trots<br />
en smärre räntehöjning fördes även 1997 en<br />
lätt penningpolitik.<br />
Konsumentprisökningen, som 1996 hade<br />
stannat vid cirka en procent, började under<br />
1997 accelerera. De prissänkande, exceptionella<br />
faktorerna från året innan hade upphört med<br />
sin verkan, vilket i förening med den snabba<br />
ekonomiska tillväxten och försvagningen av<br />
markens externa värde under första halvåret,<br />
mätt med det utrikeshandelsvägda valutaindexet,<br />
bidrog till att öka inflationstrycket.<br />
Trycket avspeglades under året framför allt i<br />
en uppgång i producentpriserna på hemmamarknadsvaror<br />
och i tillgångspriserna. Mot slutet<br />
av 1997 steg konsumentprisernas ökningstakt<br />
redan till närmare två procent beräknad<br />
som 12 månaders förändring. På långt under två<br />
procent stannade däremot ökningstakten för<br />
indikatorn för underliggande inflation, som<br />
Finlands Banks penningpolitik utformas efter.<br />
Totalproduktionens tillväxt steg 1997<br />
till drygt fem procent till följd av en ökad ex-<br />
ÅRSBERÄTTELSE 97<br />
Chefdirektörens översikt<br />
port och en livligare inhemsk efterfrågan.<br />
Byggbranschens uppsving efter den rekordlånga<br />
och djupa recessionen och den privata<br />
konsumtionens stimulerande effekt på tjänstesektorn<br />
återspeglades i en förbättrad sysselsättning.<br />
Då utbudet av arbetskraft ökade<br />
gick arbetslösheten dock inte <strong>ned</strong> i motsvarande<br />
grad.<br />
Underskottet i den offentliga sektorn –<br />
som omfattar staten, kommunerna och socialskyddsfonderna<br />
– minskade och EMU-kriterierna<br />
för både underskott och skuld uppfylldes.<br />
Till det krympande underskottet i statsfinanserna<br />
bidrog framför allt det gynnsamma<br />
konjunkturläget och bland annat den<br />
kraftiga ökningen i samfundsskatteintäkterna<br />
på grund av vissa exceptionella faktorer.<br />
På den offentliga ekonomin i sin helhet hade<br />
den beslutsstyrda finanspolitiken däremot en<br />
i det närmaste neutral effekt.<br />
Företagen hade 1997 fortsatt god lönsamhet,<br />
och de kunde konsolidera sin kapitalbas<br />
ytterligare och därmed också minska<br />
sin konjunkturkänslighet. Hushållens efterfrågan<br />
på nya bostadslån steg markant, men<br />
då många hushåll samtidigt amorterade på<br />
sina gamla lån växte kreditstocken rätt långsamt.<br />
Samhällsekonomins skuldsättning i utlandet<br />
gick <strong>ned</strong> som ett resultat av det växande<br />
överskottet i bytesbalansen. Värdesteg-<br />
7