Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
Ladda ned - Suomen Pankki
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Förändringar i<br />
det penningpolitiska styrsystemet<br />
De flesta centralbankerna i EU började harmonisera<br />
sina penningpolitiska instrument<br />
enligt riktlinjerna i Europeiska monetära<br />
institutets (EMI) allmänna dokumentation<br />
(se närmare s. 58). Hur mycket tid och arbete<br />
som denna process kräver är självfallet<br />
beroende av de eventuella särdragen i respektive<br />
centralbankers styrsystem. I det avseendet<br />
hade Finlands Bank ett bättre utgångsläge<br />
än många andra centralbanker då<br />
merparten av den arsenal som tagits fram av<br />
EMI redan hade införts av Finlands Bank i<br />
samband med andra reformer under 1990talet.<br />
Finlands Bank harmoniserade under<br />
senhösten 1997 en del av rutinerna i sitt penningpolitiska<br />
styrsystem i överensstämmelse<br />
med europeisk praxis. Ändringarna gällde<br />
öppenmarknadsoperationerna och likviditetssystemet.<br />
Minimireservsystemet ändrades<br />
inte.<br />
Vid början av november började Finlands<br />
Bank tillämpa maturiteter på två veckor<br />
både vid sina likviditetsindragande anbudstävlingar<br />
i egna bankcertifikat och i sina likviditetsskapande<br />
repotransaktioner. Dessa operationer,<br />
som är de viktigaste instrumenten<br />
för hanteringen av likviditeten på penningmarknaden,<br />
användes tidigare till att tillföra<br />
eller dra in likviditet för en månad. Utöver<br />
maturitetsändringen förkortades avvecklingens<br />
tidsförskjutning med en dag så, att transaktionerna<br />
mellan Finlands Bank och motparterna<br />
på penningmarknaden därefter avvecklades<br />
den påföljande bankdagen efter kontraktsdagen,<br />
mot att tidigare ha tagit två<br />
bankdagar i anspråk.<br />
Likaså vid början av november började<br />
Finlands Bank tillämpa maturiteter på en dag<br />
i stället för sju dagar i sina likviditetskrediter.<br />
I det nya systemet kan bankerna säkra likvi-<br />
ÅRSBERÄTTELSE 97<br />
diteten genom att ta kredit över natten från<br />
Finlands Bank. Maturitetsändringen och den<br />
snabbare avvecklingen underlättade bankernas<br />
likviditetshantering och skapade större<br />
klarhet på interbankmarknaden för krediter<br />
över natten.<br />
Signaler om den penningpolitiska linjen<br />
kommer fortsättningsvis att ges via anbudsräntan,<br />
som är Finlands Banks styrränta,<br />
men efter reformen bildar likviditetssystemets<br />
räntor (räntan för likviditetskredit respektive<br />
extra depositioner) en enklare och<br />
entydigare räntekorridor med utrymme för<br />
fluktuationer i overnighträntan på interbankmarknaden.<br />
Syftet med den nya räntekorridoren<br />
är att eliminera extrema toppar i overnighträntorna<br />
och därigenom dämpa de internationellt<br />
sett stora räntefluktuationerna<br />
på den finländska overnightmarknaden.<br />
Den andra ändringen i likviditetssystemet<br />
gällde gränserna för likviditetskrediten.<br />
Tidigare var bankerna tvungna att ta en likviditetskredit<br />
endast om saldot på deras checkkonto<br />
i Finlands Bank vid slutet av dagen<br />
stod på minus. Bankerna kunde också ta en<br />
likviditetskredit för att uppfylla sin minimireservskyldighet<br />
i form av månatliga medelsaldon<br />
på sina checkkonton. Sedan början<br />
av november 1997 har bankerna fortfarande<br />
varit skyldiga att täcka sina negativa saldon<br />
på checkkontona med likviditetskredit, men i<br />
övrigt finns inga andra restriktioner än att<br />
full säkerhet måste ställas för krediten.<br />
Under normala förhållanden är likviditetskrediten<br />
den dyraste formen av kortfristig finansiering<br />
på interbankmarknaden, och därför<br />
har maximigränserna inte tidigare heller<br />
begränsat bankernas agerande i praktiken.<br />
Trots de många reformerna under året<br />
återstår för 1998 fortfarande ett visst harmoniseringsbehov<br />
vad gäller Finlands Banks räntepolitiska<br />
styrsystem. Till exempel ränteberäkningen<br />
vid centralbanksoperationer måste<br />
De flesta penningpolitiska<br />
instrument<br />
under beredning i EMI<br />
ingår redan<br />
i Finlands Banks arsenal.<br />
29