Ladda ned - Suomen Pankki

Ålandsbanken och Svenska Handelsbanken
sina primräntor, och under andra halvåret
höjde Svenska Handelsbanken, sparbankerna
och Merita Bank sina referensräntor något.
Medelräntan på nyutlåningen hade i
slutet av 1996 sjunkit under 5 %, och på den
nivån höll sig räntan 1997. Medelräntan på
hushållskrediter var ca 6 %. Räntan på nya
bostadslån låg runt 5½–6 %.
Nya krediter bands fortfarande i huvudsak
till korta referensräntor eller primräntor.
Låntagarna upplever tydligen inte
ränterisken som särskilt stor på grund av de
rätt stabila inflationsutsikterna. Den heliborbundna
andelen av de utestående krediterna i
mark ökade markant under året: vid slutet av
december var andelen redan drygt 50 procent.
Grundräntans roll som referensränta
har hela tiden minskat, och vid årsskiftet var
endast 13 procent av utlåningen i mark längre
bunden till grundräntan. Från årets början
ända till hösten dominerade heliborräntorna
som referensräntor för nya bostadslån, men
under årets sista månader blev primräntorna
åter populärast. I oktober–december bands
räntan på nya bostadslån i ca 60 procent av
fallen till primräntor.
Inlåningsstrukturen
förändrades avsevärt
Bankernas inlåning fortsatte att förändras till
sin struktur, samtidigt som tillväxten i penningmängden
normaliserades till en nivå som
bättre motsvarade den allmänekonomiska utvecklingen.
Totalt ökade inlåningen i bankerna
med ca 3 procent. Den ökade inlåningen i
förening med de strukturella förändringarna
avspeglades som tillväxt i de vidare penningaggregaten
M2 och M3 och som en långsammare
ökningstakt i den snäva penningmängden
M1 (figur 22). Den vida penningmängden
M2 växte 1997 ännu rätt sakta, med endast
ca 3 procent. M3, som också omfattar
ÅRSBERÄTTELSE 97
allmänhetens innehav av bankcertifikat och
därför kan variera rätt mycket, ökade med ca
9 procent.
De skattefria tidsbundna kontona enligt
lagen om skattelättnader för depositioner och
obligationer försvann successivt ur bilden.
Tvåårskontona upplöstes när skattelättnadslagen
upphörde att gälla. Också de källskattepliktiga
tidsbundna kontona minskade, med
11 miljarder mark, vilket förmodligen berodde
på de låga marknadsräntorna; nästan
samma avkastning erhölls på skattefria konton.
De medel som frigjordes från tvåårskontona
och källskattepliktiga konton sattes i
huvudsak in på andra skattefria konton, på
vilka räntan får vara högst 2 %. Året innan
överfördes motsvarande medel oftast till
dagligkonton. Hushållens dagligkonton ökade
1997 endast med 9 miljarder mark, jämfört
med 25 miljarder mark 1996. Medelräntan
på bankernas totala inlåning fortsatte att
sjunka under första halvåret och låg i december
1997 på 1.44 %.
I bankernas inlåning i mark ändrades
räntebindningen radikalt: flera banker ändrade
räntan på dagligkonton till fast ränta eller
band den till sin egen primränta. Andelen
grundräntebundna konton minskade när de
sista tvååriga skattefria depositionerna förföll
till betalning före årsskiftet. De ersattes
av konton med en enligt inkomstskattelagen
högsta tillåtna skattefri ränta på 2 % och med
villkor som antingen innebär en fast löptid
eller en s.k. fortlöpande deposition där
räntan bestäms i efterhand enligt insättningstiden.
Det konkurrerande fondsparandet ökade
under året till drygt 18 miljarder mark, mot
att ha varit knappt 12 miljarder mark året
innan. Ökningen avspeglades såväl i ränteoch
blandfonderna som i internationella fonder.
Volymen av statens avkastningsobligationer
till allmänheten låg kvar på ca 30 mil-
Räntebindningen
av bankinlåningen
i mark förändrades
radikalt.
33