Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
iksrevisionen granskar: infrastruktur på nya villkor<br />
<strong>Riksrevisionen</strong> kan också konstatera att regeringen sedan gör ändringar i förhållande<br />
till förslagen i underlagen från sakmyndigheterna, när regeringen fattar beslut om<br />
den långsiktiga planen. Ändringarna sker till följd av politiska bedömningar eller<br />
andra prioriteringar, utan att detta motiveras på ett transparent sätt. <strong>Riksrevisionen</strong><br />
kan dessutom konstatera att de ändringar som regeringen gör bland annat innebär<br />
ett minskat utrymme för mindre åtgärder med hög samhällsekonomisk lönsamhet,<br />
till förmån för stora investeringar med lägre samhällsekonomisk lönsamhet. Det<br />
förekommer även att beslut tas av regeringen utan relevanta underlag om projektens<br />
kostnader eller samhällsekonomiska effekter, vilket strider mot gällande principer.<br />
Beslut tas också enligt andra prioriteringsgrunder än de som regering och riksdag ställt<br />
sig bakom utan att detta redovisas.<br />
Regeringens styrning är inte ändamålsenlig<br />
Regeringen har inte efterfrågat underlag från Trafikverket som visar vilka effekter<br />
som kan uppnås genom prissättning och andra styrmedel och har heller inte gett<br />
Trafikverket vägledning om hur den så kallade fyrstegsprincipen, som ska leda<br />
till effektiva åtgärdsval, ska tillämpas när det gäller styrmedel som Trafikverket<br />
saknar rådighet över. Det finns också en motsägelse mellan regeringens styrning<br />
mot att främja medfinansiering, som enligt <strong>Riksrevisionen</strong> främst ger incitament<br />
för nyinvesteringsåtgärder, och en effektiv användning av fyrstegsprincipen där<br />
investeringsåtgärder ska övervägas först i det fjärde och sista steget, som inte<br />
analyserats av regeringen. Sammantaget gör dessa brister att det är svårt för<br />
Trafikverket att genomföra en effektiv planering.<br />
Flera viktiga förbättringar av beslutsunderlagen har genomförts av Trafikverket. Det är<br />
en utveckling som regeringen bidragit till genom att införa en starkare styrning av vad<br />
beslutsunderlagen ska innehålla. Det är också positivt att myndigheten Trafikanalys har<br />
fått i uppdrag att granska Trafikverkets planeringsunderlag.<br />
Det finns dock ett antal brister kvar. Ett exempel är regeringens och Trafikverkets<br />
beslutsunderlag för drift- och underhållssatsningar, där ett stort utvecklingsarbete<br />
pågår. För att komma till rätta med senare års problem i järnvägssystemet, med<br />
förseningar och inställda tåg, har regeringen utökat satsningarna på underhåll av<br />
järnvägen, detta i enlighet med Trafikverkets underlag som visar att behoven av<br />
satsningar på underhåll är stora. Dock saknas möjlighet att göra mer underbyggda<br />
bedömningar om nyttan av underhållssatsningarna motsvarar kostnaderna och därmed<br />
också om nivån på satsningarna är väl avvägd.<br />
Det finns också ett antal brister kvar som inte direkt hanteras av pågående<br />
förbättringsarbete inom Trafikverket. Ett exempel är uppgifterna om<br />
investeringskostnader i underlagen. <strong>Riksrevisionen</strong> bedömer fortfarande att<br />
uppgifterna om investeringskostnader i planeringen är omgärdade av en stor risk för<br />
RIKSREVISIONEN<br />
11