Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
iksrevisionen granskar: infrastruktur på nya villkor<br />
kapacitet i det svenska järnvägssystemet 40 , ett uppdrag som sedan utvidgades<br />
till att även inkludera övriga trafikslag. Detta omfattande uppdrag har<br />
resulterat i ett stort antal rapporter. Men även detta uppdrag har genomförts<br />
under tidspress. En effekt av den korta utredningstiden är enligt Trafikverket<br />
exempelvis att de samhällsekonomiska analyser som Regeringskansliet hade<br />
efterfrågat inte hanns med enligt den sedvanliga analysmetoden. Istället<br />
gjordes så kallade expertbedömningar. På ett område där effektsambanden<br />
är mycket komplexa är den typen av expertbedömningar enligt Rikrevisionen<br />
behäftade med stora osäkerheter, något som bör framgå tydligt av underlaget.<br />
Även kostnadsberäkningarna i kapacitetsuppdraget gjordes mycket förenklat<br />
och inte med den successiva kalkylmetoden som normalt sett bör användas. 41<br />
En ny åtgärdsplanering pågår för tillfället med ännu kortare tid för genomförande<br />
än tidigare. <strong>Riksrevisionen</strong> kan konstatera att Trafikverket återigen kommer att<br />
behöva genomföra en stor del av planarbetet innan direktiven finns framme och<br />
att tiden för att förankra planförslagen kommer att vara kort.<br />
Risk för fortsatta fördyringar<br />
Sammantaget medför de osäkerheter och brister som <strong>Riksrevisionen</strong><br />
konstaterar att regeringen och även riksdagen riskerar att få missvisande<br />
information om vilka åtgärder som är effektiva och vilken medelstilldelning<br />
som är effektiv. Detta innebär i sin tur en risk för att de transportpolitiska<br />
målen inte nås på ett så effektivt sätt som möjligt. Ett exempel kan vara<br />
regeringens historiska satsning på järnvägsunderhåll. Det beslutet bygger på ett<br />
underlag där den samhällsekonomiska nyttan inte kunnat beräknas, och som<br />
utgår från en efterfrågan på kapacitet som skulle kunna vara betydligt lägre om<br />
trafiken varit rätt prissatt.<br />
Stora fördyringar av infrastrukturprojekt har varit frekventa. <strong>Riksrevisionen</strong><br />
kunde bland annat i granskningen av Botniabanan konstatera stora<br />
kostnadsökningar, och att behovet av tilläggsinvesteringar underskattats.<br />
Uppföljningen i denna slutrapport indikerar att dessa problem kvarstår. Ett<br />
exempel är beslutet om Västlänken, där stora nödvändiga tilläggsinvesteringar<br />
saknas i underlagen. Det innebär att framtida beslutsfattares handlingsfrihet<br />
begränsas eftersom de antingen måste besluta om dessa tillägg till stora<br />
kostnader, alternativt får acceptera att genomförda investeringar inte fungerar<br />
som avsett. Detta har naturligtvis också en kostnad. Enligt <strong>Riksrevisionen</strong> uppgår<br />
de icke beaktade följdinvesteringarna för Västlänken till 20–35 miljarder kronor.<br />
40 Regeringen (2011a).<br />
41 Intervju Trafikverket 2012-06-04.<br />
RIKSREVISIONEN<br />
47