Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

iksrevisionen granskar: infrastruktur på nya villkor
2.6 Kopplingar mellan transportpolitiska mål och andra mål
En väl fungerade transportinfrastruktur och goda transportmöjligheter är
viktigt för hela samhället. De åtgärder som genomförs inom sektorn får
därmed konsekvenser för många. Utvecklingen inom sektorn och storleken på
de satsningar som görs har också tydliga kopplingar till andra sektorer
och samhällsmål. I det här avsnittet beskrivs två viktiga sådana kopplingar:
kopplingen till utmaningar på klimatområdet och till de offentliga finanserna.
2.6.1 Utmaningar på grund av klimatpolitiken
Utvecklingen i transportsektorn har tydliga kopplingar till utmaningarna
inom klimatområdet då transportsektorn står för en stor andel av utsläppen
av växthusgaser. Denna koppling syns också i de transportpolitiska målen.
Det finns ett hänsynsmål som säger att ”transportsystemets utformning,
funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas
allvarligt, bidra till att det övergripande generationsmålet för miljö och
miljökvalitetsmålen nås samt bidra till ökad hälsa”. 36
Regeringens klimat- och energimål till år 2020 anges i två propositioner från år
2009 37 som antogs av riksdagen i juni samma år. Målen är följande:
– 40 procent minskning av klimatutsläppen jämfört med år 1990 för den
icke handlande sektorn där transportsektorn ingår (exkl. flyget).
– Minst 50 procent förnybar energi.
– 20 procent effektivare energianvändning.
– Minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn.
Regeringen presenterar också en vision för år 2050 som innebär att Sverige
då har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av
växthusgaser i atmosfären. För att nå denna vision avser regeringen bland annat
att stegvis öka energieffektiviteten i transportsystemet och som mål förslås att
Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen.
Målen om minskningar av utsläppen är således sektorsövergripande. Målen
utgår därmed från synsättet att de åtgärder som är mest kostnadseffektiva, det
vill säga ger mest utsläppsreduktion för minst kostnad, ska genomföras först.
Åtgärdskostnaden i olika sektorer blir således avgörande för hur mycket de
olika sektorerna ska bidra till måluppfyllelsen.
36 Detta är den justerade formuleringen av målet som regeringen uttrycker i budgetpropositionen
för år 2013, prop. 2012/13:1.
37 Prop. 2008/09:162 och prop. 2008/09:163.
RIKSREVISIONEN
41